Justinianus I – kejsaren som aldrig sov

Detta arbete om den bysantinske kejsaren Justinianus I skrev jag på historieutbildningen:

Justinianus föddes runt 482 i Tauresium i nuvarande Makedonien och kom från en enkel bondefamilj. Han var kejsare för det bysantinska riket från år 527 till sin död år 565. Justinianus gifte sig med Theodora, som kom från samhällets lägsta klass, och gjorde henne till kejsarinna.(1)

Det har sagts mycket om Justinianus. Han har bland annat beskrivits som en demon i mänsklig form.(2) Men oavsett vad man tycker om honom, så var han oerhört produktiv. Han har kallats för ”kejsaren som aldrig sov”.(3)

Bland annat återtog han det västromerska riket, kodifierade den romerska lagen, byggde den magnifika kyrkan Hagia Sofia i Konstantinopel (dagens Istanbul) och en mängd andra byggnader. Under första delen av Justinianus regim expanderade Konstantinopel till ca 500 000 invånare.(4) Det var under Justinianus som den bysantiska kulturen tog fart och den ortodoxa kristendomen stärktes. I samband med hans regeringstid återfinns poeter som Nonnos(5) och Paulus Silentiarius(6), historieskrivare som Prokopios och Agathias samt filosofer som Johannes Philoponos(7). Dock stängde han också Platons akademi i Aten 529, en skola som grundats av självaste Platon i slutet av 300-talet före Kristus.

Justinianus var ivrig att reformera och förnya riket. Han ”landade springande”, som historieprofessorn Thomas Madden uttrycker det.(8) Redan 528, ett år efter han kommit till makten, lät han rikets främsta jurister kodifiera den romerska rätten i Corpus juris civilis, en rättssamling som utgör grunden för Europas moderna lagstiftning.(9) Översatt till svenska betyder lagverket ungefär ”samling av civilrättsliga lagar”. Precis som bygget av Hagia Sofia skedde arbetet med Corpus juris civilis mycket raskt. Hela samlingen var klar på endast fem år. Rolf Nygren, professor i rättshistoria vid Uppsala universitet, menar att den romerska rättens styrka och förmåga att överleva så länge beror på att den ”från första stund var ett handfast instrument för lösning av sociala och personliga konflikter”. Innan Corpus juris civilis var rätten, skriver Nygren, ”hart när ogripbar för den vanlige praktikern”. Det romerska riket hade producerat enormt många lagar under flera sekler. Många lagar var motsägelsefulla och tvungna att gallras bort och sorteras. Till slut åtetstod Corpus juris civilis (även om detta namn inte togs i bruk förrän mycket senare) i form av fyra delar: Digesta, Institutiones, Codex och Novellae Constitutiones. Samlingen gjorde det möjligt även för vanliga medborgare att förstå lagen. Det är svårt att överskatta betydelsen av detta lagverk, både för dåtidens samhälle och för dagens. Rolf Nygren kallar den romerska rätten för ”grunden för Europas rättstradition”. Paul Freedman, professor i historia vid Yale University, benämner Justinianus lagar som en ”mycket avancerad vetenskap”.(10)

Justinianus lät uppföra en mängd byggnader över sitt rike. Den mest kända är såklart kyrkan Hagia Sofia (”Den heliga visheten”), som stod klar år 537, och som gjordes om till en moské efter Konstantinopels fall år 1453. Byggnaden tog endast sex år att bygga, vilket är en otroligt kort tid. Det kan t.ex. jämföras med katedralen i Salisbury, England, vars huvudbyggnad tog 38 år att färdigställa. Hagia Sofia var den största kyrkan i världen – i tusen år. Byggnationen föranleddes av det så kallade Nikaupproret (efter ordet ”nika”, som betyder ”segra”), då en tredjedel av Konstantinopel förstördes och brändes ned. Men Justinianus krossade upproret.(11) Han fick då chansen att bygga upp staden efter egen smak, vilket han säkert inte hade något emot då kan älskade arkitektur. Förutom Hagia Sofia byggde han också bland annat en badanläggning, en ny senat och ett stort torg. Hagia Sofia är än idag en av världens främsta turistattraktioner. På resesajter används den före detta kyrkan för att locka kunder. First Travel skriver t.ex. att Hagia Sofia ”är den bysantinska arkitekturens mästerverk och en av Istanbuls främsta sevärdheter”.(12) Det häftigaste med kyrkan är kanske dess stora takkupol, som är 30 meter i diameter och nästan 60 meter hög. Kupolen konstruerades med ett så kallat strävsystem som gör att det ser ut som att den svävar fritt i luften när solen strömmar in. Justinianus bidrog mycket till det som kom att kallas för bysantinsk arkitektur.

Det var också under Justinianus som den särpräglade bysantinska konsten som helhet tog form, och alltmer ersatte den romerska kulturen. Konsten har en tydlig prägel av kristen etik. Det var t.ex. denna idé som låg bakom Hagia Sofia och dess svävande kupol, som fick kyrkan att framstå som gudomlig. Typiskt för den bysantinska konsten är också ikonmålningar och mosaiker.(13) Det mest kända porträttet av Justinianus är en mosaik i kyrkan San Vitale i Ravenna i Italien, där han själv liknar en ikon, eller Jesus, med en gloria runt huvudet.(14)

Justinianus bedrev en rad krig, som ofta leddes av generalen Flavius Belisarius. Tillsammans lyckades de återerövra större delen av det västromerska riket. Bland annat återtogs Nordafrika från vandalerna (533–534), Italien och Rom från ostrogoterna (533–554), den spanska kusten (552), Sicilien (535), Dalmatia i dagens Krotatien (535) och Justinianus trupper trängde tillbaka bulgarer och slaver som försökte invadera riket (559). Han stred också mot perserna mellan 527–532, varpå fred slöts. 540 utbröt nya stridigheter med det persiska kriget, som pågick fram till den 50 år långa freden 562. Justinianus betalade folkgrupper som avarerna för att inte anfalla honom utan tvärtom hjälpa honom mot andra krigslystna grupper.(15) (16) (17)

Cyril Mango kallar Justinianus byggnadsprogram för ”skrytsamt och överambitiöst”, och menar att det var början på slutet för den romerska fasen av Konstantinopel.(18) Man kan säga att det var Justinianus som till stor del formade det östromerska väldet till ett nytt rike med en egen kultur, det bysantinska riket, Bysans. Alla hans bedrifter kostade dock pengar. Mycket pengar. Därför fanns det inte mycket kvar i statskassan när han dog, något som bland annat gjorde att riket fick svårt att försvara sig mot kommande invasioner. De områden som Justinianus lagt under sig började försvinna redan med hans efterträdare och systerson, Justin II, som förlorade nästan hela Italien åt den germanska stammen lombarderna. Justinianus sägs vara den siste kejsaren som talade latin. Han har faktiskt kommit att kallas just för den ”siste romerska kejsaren”.(19) Thomas Madden menar att Justinianus var ”enormt viktig” för Bysans.(20)

Ambitionen att förnya riket kom med flera begränsningar. Precis som alla andra härskare hade Justinianus politiska motståndare. Dessa gjorde sig särskilt tillkänna under Nikaupproret, som jag nämnde ovan. Upproret startade i hippodromen, hästkapplöpningsbanan, i Konstantinopel 531. Precis som i dagens sportarenor fanns där tydliga fraktioner, främst de gröna och de blå, och inte sällan uppstod det bråk i hippodromen, som också kallas för ”cirkus”.(21) Grupperna fungerade ungefär som politiska partier.(22) 531 hade personer ur både de gröna och blå fraktionerna dömts skyldiga till mord. Detta retade upp folkmassorna, något som gjorde Justinianus orolig. Han hade nyligen höjt skatterna och försökte få fram fred med det persiska riket. Det sista han behövde var ett uppror inom riket. Men så blev det. Den 13 januari anordnade Justinianus en hästkapplöpning för att försöka lugna massorna. Det fungerade inte, utan istället använde hans politiska motståndare tillfället för att försöka störta kejsaren. Och det lyckades nästan. Stora delar av staden förstördes. Justinianus själv var beredd att avgå och fly, men hans hustru Theodora lyckades övertala honom att krossa upproret. Med hjälp av sin general Belisarius lurade Justinianus in upprorsmakarna i hippodromen, stängde dörrarna och mördade dem allihop, cirka 30 000 personer. Det satte stopp för det politiska motståndet.(23)

Ett annat problem kom från monofysiterna, som var en grupp kristna som motsade sig delar av den kristna teologi som bestämts vid Konciliet i Chalcedon år 451. Konciliet slog fast att Kristus har två naturer som är oskiljaktiga, medan monofysiterna ansåg att Kristus endast har en natur, den gudomliga. Justinianus såg splittringen inom kristendomen som ett hot mot ett enat rike och försökte återförena monofysiterna med de så kallade kalkedonisterna. Detta var lättare sagt än gjort. 536 fördömde och utvisade han den ledande monofysitiska teologen ur Konstantinopel. Det förekom också förföljelser mot monofysiterna. Justinianus var själv djupt engagerad i teologiska frågor. Han arrangerade Andra konciliet i Konstantinopel 553 som på nytt tog avstånd från irrläror som arianism och monofysitism.(24)

Justinianus motarbetade också hedningar. Den justinianska lagen innehöll flera bestämmelser mot paganism. Likaså fanns där stränga lagar som bestämde livet för judar flera hundra år framåt. (25) (26) (27) Justinianus stängde som sagt det nyplatonska universitetet i Aten 529, vilket är det år då antiken anses ha upphört.(28) Skolan sågs som en plantskola för avvikande hellenistisk filosofi. Stängningen gjorde, kan man läsa i Populär Historia, att ”Atens roll som lärdomsstad” upphörde.(29) Enligt den samtida historieskrivaren John Malalas fick hedningar inte inneha några som helst statliga ämbeten:

In that year there was a great persecution of Hellenes. Many had their property confiscated. Some of them died: Makedonios, Asklepiodotos, Phokas, the son of Krateros, and Thomas the quaestor. This caused great fear. The emperor decreed that those who held Hellenic beliefs should not hold any state office, while those who belonged to the other heresies were to disappear from the Roman state, after they had been given a period of three months to embrace the orthodox faith. This sacred decree was displayed in all provincial cities.(30)

Lars Brownworth, chef för Historiska institutionen vid Washington Christian Academy, menar att det nyplatonska universitetet inte stängdes på grund av ren religiös antiintellektualism utan snarare på grund av att Justinianus hade startat ett eget universitet i Konstantinopel, som han vill ge större utbredning. Han ska ha gjort samma sak för sin nya juristutbildning.(31)

Dessutom drabbades riket av den så kallade Justinianska pesten, en pandemi som började i Kina och spred sig till det bysantiska riket 541 och sedan även till Europa. Omkring 40 miljoner människor, eller halva jordens befolkning, beräknas ha dött.(32)

Den främsta och mest kända källan från denna tid är historieskrivaren Prokopios, som är en minst sagt intressant och underhållande figur. Han var sekreterare och rådgivare åt generalen Belisarius och följde honom på plats under flera av fälttågen. Krigen beskrivs i hans officiella verk ”Om krigen”, eller ”De Bellis” på latin.

Men Prokopios skrev också hemliga memoarer, ”Anekdota”, som avslöjar en mycket bitter person som egentligen hatade Justinianus. Men detta vågade han aldrig uttrycka offentligt under sitt liv, och ”Anekdota” gavs aldrig ut så länge han levde.

Jämför man Prokopios andra officiella bok, ”Om byggnader” (”De Aedificiis”), där bland annat Hagia Sofia beskrivs, med ”Anekdota”, syns detta hat tydligt. I den förra hyllar han Justinianus och den kostsamma kyrkan.(33) Men i sina hemliga memoarer kallar han kejsaren för en idiot som försatte riket i fattigdom. Eller nej. Det är en underdrift att säga att han bara kallar Justinianus för idiot. Hans hemliga memoarer är en tirad av hänsynslöst hat mot kejsaren:

This Emperor, then, was deceitful, devious, false, hypocritical, two-faced, cruel, skilled in dissembling his thought, never moved to tears by either joy or pain, though he could summon them artfully at will when the occasion demanded, a liar always, not only offhand, but in writing, and when he swore sacred oaths to his subjects in their very hearing.(34)

Detta kan göra Prokopios till en problematisk källa, eftersom hans officiella texter som sagt snarare är hyllningar till den person som han sedan hatar i ”Anekdota”. Hade vi inte haft hans hemliga memoarer hade bilden av Justinianus således varit helt annorlunda. Men vilken bild är egentligen sann? Vad är överdrivet? Vad är underdrivet? Hur mycket påverkades Prokopios av sin uppenbara bitterhet mot kejsaren? Var hans officiella texter överdrivet positiva för att inte avslöja sitt egentliga hat? Var han allvarlig eller rentav sarkastisk? Vågade han inte skriva något kritiskt alls när kejsaren kunde se det? Hur ska Prokopios egentligen tolkas? Historikern Peter Heather kallar ”Anekdota” för ett ”pussel”, men menar att Prokopios ger läsaren flera ledtrådar till vad han egentligen vill få sagt. Enligt Peter Heather finns det en allvarligt menad sanning i ”Anekdota”, men samtidigt var Prokopios en så pass skicklig och smart författare att han ville lyfta fram det ironiska han såg i Justinianus och Theodoras styre. Prokopios bitterhet kan ha varit äkta, men han ville också få eventuella läsare, och kanske sig själv, att skratta. Läser man boken med denna insikt ska den alltså – trots den oförsonliga tonen – ha ett betydande historiskt värde. Prokopios fakta i de hemliga memoarerna kan troligen vara sanna, men spetsade med en skicklig och syrlig humor.(35)

En annan källa är John Malalas, som också levde under Justinianus tid. I den artonde delen av sin ”Chronographia” skriver han om Justinianus regeringstid. Men även denna bok anses starkt präglad av regimens egen propaganda. Roger D. Scott vid University of Melbourne liknar den vid just det, och menar att mycket av informationen kom direkt från Justinianus. Malalas var tydligt präglad av kristendomen. På en sida presenterar han t.ex. en invecklad biblisk tideräkning, och räknar ut jordens början för exakt 6097 år sedan.(36)

Historieskrivaren Agathias föddes under Justinianus regeringstid 536. Hans böcker ses som en fortsättning på Prokopios verk, trots att de skrevs cirka 30 år senare.(37) Den engelske 1700-talshistorikern Edward Gibbon, mest känd för den sex volym digra ”The History of the Decline and Fall of the Roman Empire”, kontrasterar Agathias som en ”poet och retoriker” med Prokopios som en ”statsman och soldat”.(38) Agathias kunde samla in information direkt från ögonvittnen, medan Prokopios inte bara följde med i fält, utan som sagt arbetade som rådgivare åt den högste generalen, och därmed kan ha färgats av detta ämbete.(39)

Ytterligare en källa är Menander Protector, som fortsatte Agathias verk. Många idag skulle säkert kalla Justinianus för brutal. Men som sagt. Han fick i varje fall mycket gjort. Och världen hade nog inte varit likadan utan honom.

Richard Langéen

Källor:

1 Ancient History Encyclopedia, Justinian I, http://www.ancient.eu/Justinian_I/
2 M E Sharpe Inc, 2012, K. L. Campbell, Western Civilization: A Global and Comparative Approach, s. 146
3 University of Wisconsin Press, 1975, J. W. Barker Jr., Justinian and the Later Roman Empire, s. 172
4 Oxford University Press, 2002, C. Mango, The Oxford History of Byzantium, s. 89
5 Munich: Beck, 1897, K. Krumbacher, The History of Byzantine Literature: from Justinian to the end of the
Eastern Roman Empire (527-1453), s9, https://library.nd.edu/byzantine_studies/documents/krumbacher.pdf
6 A Description of Hagia Sophia written in 563 by Paul the Silentiary,
http://www.learn.columbia.edu/ma/htm/or/ma_or_gloss_essay_paul.htm
7 Stanford Encyclopedia of Philosophy, 2003, John Philoponus, http://plato.stanford.edu/entries/philoponus/
8 Empire of Gold, A History of the Byzantine Empire, T. Madden,
https://www.youtube.com/watch?v=smc6IZXcBIQ, ca. 52.55 min
9 Signum, 1994, Rätten i europeisk tradition, R. Nygren, www.signum.se/archive/read.php?id=1452
10 The Reign of Justinian, P. Freedman, https://www.youtube.com/watch?v=pbN8OTHecuI, ca. 44.22
11 Greenwood Publishing Group, 2005, J. A. S. Evans, The Emperor Justinian and the Byzantine Empire, s.20
12 First Travel, Istanbul, http://www.firstclasstravel.se/resereportage.php?pageid=41
13 National Gallery of Art, Mosaic, http://www.nga.gov/content/ngaweb/features/byzantine/mosaic.html
14 Khan Academy, San Vitale, Ravenna; https://www.khanacademy.org/humanities/medievalworld/
byzantine1/venice-ravenna/v/justinian-and-his-attendants-6th-century-ravenna
15 North-Holland Publishing Co, 1984, R. Bernhardt, History of International Law · Foundations and Principles of
International Law, s. 141
16 Ancient History Encyclopedia, Justinian I, http://www.ancient.eu/Justinian_I/
17 Fabian Perssons tredje föreläsning.
18 Oxford University Press, 2002, C. Mango, The Oxford History of Byzantium, s.89
19 Cooper Square Press, 2002, G. P. Baker, Justinian: The Last Roman Emperor
20 Empire of Gold, A History of the Byzantine Empire, T. Madden,
https://www.youtube.com/watch?v=smc6IZXcBIQ, ca. 50.40
21 Penguin Classics, E. Gibbon, The History of the Decline and Fall of the Roman Empire, Volym 1, s. 508
22 Procopius: from History of the Wars On Racing Factions, http://legacy.fordham.edu/halsall/source/procopfactions.asp
23 History of the Later Roman Empire, J. B. Bury, kapitel 15, The Nika Revolt
24 M. Siebeck, 2003, M. Maas, Exegesis and Empire in the Early Byzantine Mediterranean, s. 47-51
25 Cambridge University Press, 2005, M. Maas, The Cambridge Companion to the Age of Justinian, s. 330
26 Orthodox Wiki, Code of Justinian, http://orthodoxwiki.org/Code_of_Justinian#Laws_against_paganism
27 Cambridge University Press, 2006, S. T. Katz, The Cambridge History of Judaism: Volume 4, The Late Roman-
Rabbinic Period, s. 151
28 Routledge Encyclopedia of Philosophy Online, Ancient philosophy,
http://www.rep.routledge.com/article/A130
29 Populär Historia 2/2004, http://www.popularhistoria.se/artiklar/vandring-i-nyputsat-aten/
30 TEACH Services, Inc., 2010, H. Heiks, AD 538 Source Book; J. Malalas, Chronicle, 18:42.
31 L. Brownworth, 2011, Why did Justinian close the Platonic Academy?,

Why did Justinian close the Platonic Academy?

32 Populär Historia 1/2006, http://www.popularhistoria.se/artiklar/smittorna-som-dodat-miljoner/
33 Procopios: on the Great Church, http://legacy.fordham.edu/halsall/source/procop-deaed1.html
34 Procopius: Secret History, extracts, http://legacy.fordham.edu/halsall/source/procop-anec1.asp
35 Oxford University Press, 2014, P. Heather, The Restoration of Rome: Barbarian Popes and Imperial
Pretenders, s111-115
36 Dumbarton Oaks, Trustees for Harvard University, 1985, R. Scott, Malalas, The secret history, and Justinians
propaganda, s. 107, http://www.kroraina.com/varia/pdfs/scott_Malalas,%20The%20Secret%20History,%20and%20Justinian%27s%
20Propaganda.pdf
37 Truman State University Press, 2007, F. Mormando, Piety and Plague: From Byzantium to the Baroque, s. 15
38 Penguin Classics, E. Gibbon, The History of the Decline and Fall of the Roman Empire, Volym 2, not 41.
39 Catholic Encyclopedia: Volume 1, kapitel 273, s. 474