Från en kortfråga jag skrev på en tenta i historieutbildningen.
Den höviska kulturen uppstod vid hovet och ur den blandade mentalitet som fanns där. Hovet bestod av olika grupper, ministeriales (det som senare skulle bli ministrar) och kaplaner, som tillhörde hovets kapell.
Enligt Ambjörnsson var den höviska kulturen en blandning av de världsliga hovmännens krigiska mentalitet och tjänstemännens mer fredliga läggning. Resultatet blev den ridderliga mentaliteten: det våldsamma blandat med ett belevat uppträdande. Detta tog sig sedan uttryck i sådant som litteratur och diktning, där hjälten hela tiden sätts på prov och ska leva upp till sin ridderlighet; balansen mellan styrka eller våld och hövlighet.
Ambjörnsson menar att kulturen hade en fostrande inriktning.
Även kvinnan, kärleken och erotiken kom att spela en central roll i den höviska kulturens uttryck. I hoven var män och kvinnor förpassade till olika rum. För att få lämna hallen och komma in i kammaren, där kvinnorna var, var männen tvungna att visa sig värdiga.
