Världen efter kalla kriget

Detta skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen:

”En ny världsordning”

1991 talade USA:s dåvarande president George H. W. Bush om en ”ny världsordning”.(1) Detta var på sätt och vis sant. Sovjet var borta och USA/Nato hade fått betydligt större spelrum. Även Kina började växa. Nye menar dock att det är svårt att definiera ett sådant begrepp.(2)

Efter Sovjetunionens fall försvagades Ryssland drastiskt. Det blev mindre än på två hundra år och drabbades av en så kallad ”djungelkapitalism” där blivande oligarker roffade åt sig landets tillgångar. Mellan europeiska länder förändrades relationerna drastiskt redan efter andra världskriget. Tävlan om kolonier och nationsgränser övergick till samarbete, vilket bl.a. syns i EU-projektet, en utveckling som fortsatt ända fram till idag.”Samarbete har ersatt konkurrens”, skriver Mazover.(3) Med EU har den globala kapitalismen besegrat inte bara kommunismen utan även nationell ekonomisk politik som, enligt Mazover, ”inte längre garanterar framgång”.(4) Arméerna har till stor del rustats ned och ersatts av specialstyrkor, som framför allt varit verksamma utanför Europa. Länderna inom Schengenområdet har avskaffat sina gränskontroller och EU har istället fått en gemensam gränsbevakning kallad Frontex. ”På det hela taget har Europa trätt in i en era där krig, imperier och land har kommit att tyckas mindre viktigt för det nationella välståndet än det en gång gjorde”, menar Mazover.(5) Efter kalla kriget på 1990-talet fördjupades EU-samarbetet än mer med det viktiga Maastrichtavtalet samt flera nya medlemsstater. USA:s president Bill Clinton såg till att passa in den europeiska integrationen ”i en säkerhetspolitisk och ekonomisk ram som tryggade USA:s intressen”, som Lundestad uttrycker det. Lundestad påpekar också att inget fick hota Natos dominerande ställning och att det var USA som kontrollerade Natos ”utvidgningsprocess”.(6) Samtidigt fortsatte världshandeln att liberaliseras med nya nedskärningar av tullar på varor och tjänster. Det multilaterala handelsavtalet Gatt ersattes av världshandelsorganisationen WTO.

Ett undantag från fred och samarbete i Europa är såklart Jugoslavienkrigen på 1990-talet. Kalla kriget hade skapat spänningar mellan öst och väst, men det hade också inneburit stabilitet och förutsägbarhet. Detta försvann när kalla kriget tog slut. ”Nationella konflikter som tidigare undertryckts av totalitär regimer fick nu öppet utbrott”, skriver Lundestad. Men Jugoslavienkrigen var också en kvarleva från fredsavtalen efter första världskriget och de försök som då gjordes för att lösa minoritetsproblem genom federationer, vilket knappast lyckats. Bill Clinton avsåg först att nedprioritera Europa i sin utrikespolitik. USA minskade sin militära närvaro i Europa till 100 000 man samtidigt som Europa hävdade sitt oberoende. Men eftersom problemen på kontinenten – däribland just konflikterna på Balkan – fortsatte, insåg både USA och Europa att de var beroende av varandra. Lundestad kallar Europa för USA:s ”närmaste och pålitligaste bundsförvant”, och påpekar att USA:s dominerande ställning i världen var ”beroende av nära förbindelser med Europa”.(7) Konflikterna i Europa minskade i slutet av 1990-talet, och fram trädde ökad internationell aktivitet med förebyggande diplomati, fredsuppdrag samt fredsbevarande FN-operationer.(8)

De flesta stater i Europa ingår nu i EU och Nato, något Mazover kallar för en ”situation utan historiska föregångare”.(9) Efter kalla kriget har följande länder anslutit sig till Nato: Polen (1999), Tjeckien (1999), Ungern (1999), Bulgarien (2004), Estland (2004), Lettland (2004), Litauen (2004), Rumänien (2004), Slovakien (2004), Slovenien (2004), Kroatien (2009), Albanien (2009).

Men vad har det fått för konsekvenser? På senare år har USA mer och mer sett Valdimir Putins Ryssland som en motståndare. Det talas om ett nytt kallt krig. USA:s uppfattning är att Ryssland bedriver en aggressiv utrikespolitik, bl.a. genom sin annektering av Krimhalvön 2014. Detta har gjort att USA och EU infört sanktioner mot Ryssland.(10) Ryssland å sin sida anser att USA och EU blandat sig i Rysslands intressesfär, främjat revolutioner i ryska grannländer som Ukraina och inringat landet genom Nato-soldater och missilsystem runt Ryssland.(11) Nato hävdar att missilernas syfte är till för försvar, ett påstående Ryssland inte godtar. “Why are we reacting to NATO expansion so emotionally? We are concerned by NATO’s decision-making. We have, therefore, to take countermeasures, which means to target with our missile systems the facilities that in our opinion start posing a threat to us”, sade Putin så sent som i november 2016.(12)

I juli 2016 hölls ett Nato-toppmöte i Warszawa där det beslutades att den USA-ledda militäralliansen ska placera flera tusen trupper i de baltiska länderna och Polen. ”Men Ryssland reagerar starkt mot att de stationeras nära den ryska gränsen och de ser det som ett led i att Nato försöker inringa Ryssland. Många experter menar att säkerhetsläget i Europa nu är det allvarligaste sedan början av 1980-talet”, skrev Sveriges Radios korrespondent i en artikel.(13)

Enligt den amerikanske historieprofessorn Stephen F. Cohen lovade USA:s president vid Sovjetunionens kollaps, George H. W. Bush, att Nato i utbyte mot ett förenat Tyskland, inte skulle expandera vidare. ”Detta är obestridligt”, säger Cohen, även om inget skriftligt avtal kom till.(14) Andra menar dock att något sådant löfte aldrig gavs.(15) I vilket fall är det tveklöst så, att Nato har expanderat.

Osämjan mellan Ryssland och USA kan delvis bero på de maktförskjutningar som skett efter kalla kriget. Först reste sig USA som enda supermakten, sedan har Putins Ryssland blivit starkare och starkare. Nye skriver att ”snabba maktförskjutningar [är] en av de viktigaste orsakerna till stormaktskonflikter”.(16)

Neokonservativt inflytande och lögner som krig

En grupp som ofta glöms bort i debatten om den internationella politiken är de så kallade neokonservativa i USA. Vad jag kan se nämner varken Nye eller Lundestad ett ord om dem, vilket är anmärkningsvärt med tanke på deras stora inflytande på amerikansk utrikespolitik och därmed också den internationella politiken. Lundestad påpekar visserligen att Israel – som beskyddas av neokonservativa i USA – ”har utan större konsekvenser kunnat bortse från ett konstant fördömande” i FN.(17) Och Nye skriver att det kan finnas risker med USA:s sätt att ”sprida demokrati”.(18)

Neokonservatismen kan i kritisk mening liknas vid en krigsideologi som vill sprida demokrati genom interventioner och krig. Financial Times har t.ex. kallat dem för ”the shock troops of Mr Bush’s mission to remake the Middle East”.(19) En av neokonservatismens ideologiska förebilder är Leos Strauss, en judisk filosof född i Tyskland 1899. Ett nyckelbegrepp i Strauss idéer är den ”ädla lögnen”, som Tobias Hardingär, pol mag i statsvetenskap och fil kand i religionshistoria, förklarar så här under rubriken ”Den lögnaktiga elitismens tillskyndare”:

Den politiska teoretikern Leo Strauss har beskrivits som ”nykonservatismens gudfader” [något även den judiske författaren Irving Kristol beskrivits som, min anm (20)]. Hans filosofi, som färgats av Platon och Machiavelli, kan läsas som ett försvar för ett hierarkiskt samhälle i vilket den intellektuella eliten bör upprätthålla ordningen med hjälp av ädla lögner.(21)

Med andra ord: eliten ska ljuga – för att vanligt folk inte förstår bättre. Detta kan jämföras med hur Irakinvasionen 2003 motiverades, dvs. med påståendena att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen samt samarbetade med al-Qaida. Inget av detta var sant, utan snarare påhittat. Tvärtom var det inom underrättelsetjänster känt sedan länge att Irak inte hade några sådana vapen. ”Brittiska underrättelsechefer visste att det inte fanns några irakiska massförstörelsevapen nästan ett år innan”, kunde man t.ex. läsa i brittisk press i juli 2016.(22) 2008 slog Pentagon själva fast att det inte fanns något samband mellan Saddam Hussein och al-Qaida.

En ny rapport från USA:s försvarsdepartement Pentagon visar att ett av president Bushs främsta argument för att gå till krig mot Irak inte stämde med verkligheten. Det fanns inget direkt samband mellan terrornätverket al-Qaida och Iraks förre diktator Saddam Hussein, visar den nya rapporten.(23)

Detta var dock uppenbart långt innan invasionen, och snarast ett absurt påstående. Men i många ovetande öron lät det säkert troligt: en diktator som stödjer terrorister. Men Saddam Husseins sekulära regim var inte alls allierad med al-Qaida, utan tvärtom en självklar dödsfiende med den islamistiska terrorgruppen. Detta påpekade bl.a. den amerikanske diplomaten Daniel Benjamin i New York Times 2002:

Irak och al-Qaida är inte uppenbart allierade. I själva verket är de naturliga fiender. En central grundsats i Al Qaidas jihadistideologi är att sekulära muslimska härskare och deras regimer har förtryckt de troende och störtat islam i en historisk kris … För samtida jihadister är Saddam Hussein en i raden av farliga sekularister, en fiende till tron som vägrar regera med sharia och har mördat sunnitiska och shiitiska religiösa ledare i Irak som kunnat motsätta sig hans regim.(24)

Saddam Hussein ville tvärtom samarbeta med USA – mot muslimska fundamentalister, vilket framgår av förhören med honom efter att han tillfångatagits av amerikanerna i december 2003. Hussein trodde att 11 september-attackerna skulle föra USA och Irak närmare varandra i kampen mot terrorismen.(25)

Författaren Dick Erixon, som på sin blogg försvarat neokonservatismen under rubriken ”Ja, det är rätt att bomba fram frihet”(26), förklarar den neokonservativa ideologin så här:

De neokonservativa står för en ny sorts imperialism, eftersom de anser att västerlandet har en skyldighet att aggressivt försvara de värden som vi håller så heliga – demokrati och mänskliga rättigheter. Den neokonservativa övertygelsen har sitt ursprung i starkt, aktivistiskt motstånd mot sovjetimperiet. Man nöjde sig inte med att förhandla om nedrustningsavtal, man ville störta kommunistregimerna. När Ronald Reagan och Margaret Thatcher fixat det förlorade det neokonservativa perspektivet sin betydelse och försvann in i vanlig republikansk konservatism. Även neokonservatismens ”gudfader”, Irving Kristol, trodde att detta perspektiv hade spelat ut sin roll. Så kom 11 september.(27)

Även efter 11 september 2001, då den yngre George W. Bush var USA:s president, går det att tala om en ny världsordning som bl.a. präglats av en amerikansk doktrin där internationell lag och FN har kringgåtts. Irakinvasionen hade inte stöd i FN-stadgan. Efter 11 september-attackerna fick de neokonservativa sitt stora uppsving och kom att prägla Bushadministrationens utrikespolitik och ”kriget mot terrorismen”. Både Bushdoktrinen och Obamadoktrinen har trappat upp kriget mot terrorismen.(28) USA-kännaren och författaren Lennart Pehrson skriver i sin bok Ni har klockorna – vi har tiden, som handlar om hur USA förändrats efter 11 september, att neokonservativa tänkare var ”drivande bakom idén att USA:s intervention [av Irak, min anm] inte bara skulle leda till Saddam Husseins fall utan även till demokratiska reformer av hela regionen”. De neokonservativa stod för en ”vision om USA som en stormakt som kan förändra världen i riktning mot demokrati och frihet”. Enligt Pehrson var ”preventiv krigföring” – det att eliminera militära hot innan de uppstått och som var kärnan i Bushdoktrinen – en neokonservativ idé.(29) Den neokonservativa ideologin innefattar också ett starkt stöd till Israel, som anses var Mellanösterns enda demokrati.

”Inom USA var den viktigaste drivkraften bakom Irakkriget en liten skara av neokonservativa, många med nära band till Israels Likudparti”, skriver de båda ansedda amerikanska akademikerna John Mearsheimer och Stephen Walt, professorer i statsvetenskap respektive internationella relationer, i sin skrift The Israel Lobby.(30) Enligt dem berodde Irakinvasionen på den mäktiga Israellobbyns inflytande i USA, ”särskilt” inflytandet hos de neokonservativa inom lobbyn. Syftet ska bl.a. ha varit att utplåna en stark fiende till Israel. Men de neokonservativa hade bestämt sig för att störta Saddam Hussein redan innan Bush blev president. 1998 publicerade neokonservativa två öppna brev till dåvarande presidenten Bill Clinton där de krävde Saddams avlägsnande från makten.(31) När Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besökte den amerikanska kongressen 2013 fick han 26 stående ovationer av de närvarande kongressledamöterna.(32) Efteråt blev den republikanske senatorn Rand Paul kritiserad för att inte ha applåderat tillräckligt ”entusiastiskt”.(33) Den judiske komikern Jon Stewart kallade Netanyahus bemötande i kongressen för den ”längsta avsugning en judisk man någonsin fått”.(34)

Claes Ryn, professor i statskunskap, skrev direkt efter invasionen av Irak 2003 att ”George W Bush har kapitulerat inför en krigshetsande neokonservativ grupp vars främsta mål är regimskifte i ett antal muslimska länder och amerikansk långsiktig närvaro i Mellanöstern”.(35) Ryn påpekar vidare att efter kalla kriget ansåg ”de flesta amerikanska liberaler och konservativa” att USA skulle begränsa sina militära åtaganden. Men inte alla, däribland de neokonservativa.

Mänskligheten skulle frälsas genom demokrati och kapitalism, och USA borde som bärare av ”universellt giltiga principer” undanröja hinder för deras triumf … Med presidentens hjälp lyckades de neokonservativa förverkliga sina gamla planer på att angripa Irak och få in USA på marken i Mellanöstern, där de anser att Israel bör få stöd mot sina motståndare.(36)

Efter det amerikanska misslyckandet i Irak efter invasionen, som sammanlagt beräknas ha kostat hundratusentals människoliv, har vissa neokonservativa försökt ta avstånd från sin inblandning.

”Stora misstag gjordes i Irak och det var inte alls de neokonservativas fel. De kunde inte påverka utvecklingen”, säger Richard Perle, en av de främsta neokonservativa, i en intervju.(37)

Enligt Pulitzerprisfinalisten Robert Parry, som bl.a. avslöjade Iran-Contras-affären, har även Obamaadministrationen varit ”infekterad av neokonservativa”.(38) Likaså backades Hillary Clintons valkampanj 2016 upp av ledande neokonservativa krigshökar som Robert Kagan.(39)

USA mot Ryssland – och muslimska konflikter

Den amerikanska interventionismen har kommit att prägla betydande delar av den internationella politiken efter kalla kriget och framför allt efter 11 september. Genom militära åtaganden och så kallade proxykrig (krig via ombud; som stöd till rebeller) har man lyckats eller försökt genomföra regimskifte i land efter land i Mellanöstern och Afrika: Afghanistan (2001), Irak (2003), Libyen (2011), Syrien (2011-). ”Den syriska regimen kan bli den nästa”, skriver Lundestad men berättar inte mycket om krafterna bakom konflikten.(40) Likaså har USA blandat sig i det ryska närområdet genom att t.ex. stödja regimskiften som i Ukraina 2014, något som skiftade landets kurs till en mer västvänlig sådan. USA investerar också miljarder i att främja vad man kallar demokratiska ”färdigheter och institutioner”. ”Vi har investerat över 5 miljarder dollar på att hjälpa Ukraina i dessa och andra mål som kommer att försäkra ett säkert och välmående och demokratiskt Ukraina ”, sade USA:s sändebud i Ukraina Victoria Nuland i ett tal 2013.(41) Hemliga dokument som WikiLeaks läckte 2011, visar att USA finansierat syriska oppositionsgrupper med miljontals dollar ända sedan 2006, uppger Washington Post.(42) USA menar å andra sidan att det är Ryssland som blandar sig i andra länder, däribland Ukraina och Syrien.

Kriget i Syrien har förvandlats till en spelplan för både Ryssland och USA, där osämjan mellan de båda länderna snarast övergått från ett nytt kallt krig till ett varmare sådant. Men det finns fler stater inblandade, allierade med Ryssland eller USA. Det är en häftig kamp som utspelas mellan shiaislam och sunniislam, där Iran och Saudiarabien står som ledande aktörer på respektive sida. Denna konflikt har spridit sig över Mellanöstern och pågår även i de blodiga striderna i Jemen. ”Kriget i Jemen är en konflikt som ofta hamnar i skuggan av krigen i Irak och Syrien. Precis som i de två andra är konflikten i Jemen en del av proxykriget mellan Iran och Saudiarabien”, skriver Aftonbladets utrikeskorrespondent Martin Schori.(43) I Syrien har Ryssland backat den existerande Assadregimen, medan USA och andra utomstående länder tränat, beväpnat och finansierat så kallade rebeller eller den ”moderata oppositionen”, som det brukar heta.(44) För övrigt kan man ifrågasätta hur beväpnade grupper som försöker störta en regering med våld kan vara ”moderata” (moderat = sansad, måttfull)? Det har i varje fall varit mer eller mindre omöjligt för USA att urskilja terrorister från ”moderata” krafter. I praktiken har USA:s insatser ofta gynnat terrorgrupper som al-Nusra (al-Qaida i Syrien).”Pentagon-trained rebels are reported to have betrayed US and handed weapons over to Jabhat al-Nusra immediately after entering Syria”, kan man t.ex. läsa i en artikel i The Guardian från september 2015.(45) ”Free Syrian Army rebels defect to Islamist group Jabhat al-Nusra”, skriver tidningen i en annan artikel från 2013.(46) ”Now hundreds of Syrian rebels defect to Al Qaeda”, heter det i Daily Mail 2013.(47) Även Israel har blandat sig i konflikten och bl.a. flera gånger bombat Syrien och syriska militäranläggningar.(48) Israel och Syrien är sedan länge svurna fiender. Den tyske journalisten Jürgen Todenhöfer, som även har en doktorsgrad i juridik, menar att USA känner till att deras vapen hamnar hos terrorister, och att det är en medveten strategi för att uppnå det egentliga målet: regimskifte i Syrien. Så här säger Todenhöfer i en intervju:

This is a game everybody knows. It’s very clear that the Americans know that their weapons will in the end be in the hands of terrorists. The CIA was coordinating the weapons’ delivery from Turkey and they brought the weapons to the border… These weapons were taken by terrorist groups, Al-Qaeda, Islamic State. This is well-known.(49)

I en läckt konversation mellan USA:s utrikesminister John Kerry och personer ur syriska rebellgrupper bekräftas att USA såg på medan IS växte. Delar av bandet släpptes redan i september 2016 av New York Times.(50) Men i januari 2017 läckte hela inspelningen, som visar att New York Times inte redovisat avgörande delar där John Kerry medger att USA tittade på när Islamiska Staten blev starkare och starkare i Syrien, samt att det var detta som Ryssland ville förhindra. Ryssland torde alltså ha uppfattat situationen som att varken USA eller någon annan skulle stoppa IS. Så här lyder inspelningen:

The reason Russia came in is because ISIL was getting stronger. Daesh was threatening the possibility of going to Damascus, and so forth, and that’s why Russia came in, because they didn’t want a Daesh government–and they supported Assad.
And we know that this was growing–we were watching. We saw that Daesh was growing in strength, and we thought Assad was threatened. We thought, however, we could probably manage–that Assad might then negotiate. Instead of negotiating, you got Putin support.(51)

USA förnekar att man medvetet hjälper terrorister i Syrien. De man hjälpt har varit ”moderata” grupper, hävdar man alltså. Men USA:s kopplingar till radikala islamska grupper är egentligen inget nytt. CIA spenderade hundratals miljoner dollar på att träna och beväpna militanta islamister i Afghanistan redan mellan 1979-1989 under namnet ”Operation Cyclone” för att bekämpa Sovjetunionens närvaro i landet.(52) Det var därur al-Qaida växte fram.

USA:s interventionism har även påverkat Europa, dels genom att europeiska stater ofta medverkat i de militära insatserna, dels genom att krigen skapat stora migrationsvågor till Europa samt dels genom att hämndlystna terrorister attackerat europeiska länder. Frankrike var t.ex. drivande i kriget mot Libyens ledare Khadaffi 2011. ”Frankrike är det land som varit mest drivande i frågan om flygförbud”, skrev Aftonbladet i mars 2011.(53) Lundestad påpekar att USA först överlämnade ”initiativet” i Libyen åt Frankrike och Storbritannien, men sedan gick in när det stod klart att de europeiska staterna inte kunde driva militärkampanjen själva.54) Även Sverige hjälpte USA att bomba Iraks huvudstad Bagdad 2003 samt störta Khadaffi 2011.(55) ”Insatsen i Libyen öppnar för fler svenska krigsuppdrag utomlands, tror Försvarsmakten och Nato ger Sverige beröm i kampen mot Khaddafis trupper”, skrev DN i augusti 2011.(56)

Efter kalla kriget och 11 september-attackerna har militära interventioner ofta motiverats med ”kriget mot terrorismen” och ”mänskliga rättigheter”. Men av bl.a. resultaten att döma går det att ifrågasätta om motiven bakom västvärldens alla krig verkligen varit så altruistiska. I Irak uppges en miljon människor ha dött som en följd av USA:s invasion.(57) Libyen har gått från ett rikt samhälle till ett våldsamt kaos där terrorgrupper styr halva landet och FN har varnat för Islamiska Statens inflytande. ”Isis has taken advantage of a political and security vacuum following the 2011 uprising that toppled the country’s leader, Muammar Gaddafi”, skriver The Guardian om en FN-rapport i mars 2016.(58)

Nye hävdar att oljan bidrog till de båda Irakkrigen på grund av ”sambandet mellan stabilitet kring oljetillgångarna i Mellanöstern och global ekonomisk stabilitet”. Om Mellanöstern producerat broccoli istället för olja hade krigen nog inte inträffat, påstår han.(59) Jag är mycket till en sådan slutsats. Som jag påpekade ovan menar professorerna John Mearsheimer och Stephen Walt i The Israel Lobby att det var israeliska intressen (att förgöra en starka fiende till Israel) som drev fram Irakinvasionen 2003, inte mänskliga rättigheter eller olja. Dessutom har krigen i Mellanöstern gjort regionen mer instabil än någonsin, och terrorismen har bara blivit värre.

Även Raymond W. Baker, professor i internationell politik och statsvetenskap, Shereen T. Ismael, professor i socialt arbete samt Tareq Y. Ismael, professor i statsvetenskap, skriver i boken Kriget mot Iraks kultur att invasionen av Irak hade som avsiktligt syfte att slå sönder en stark irakisk stat. ”De visar att invasionen syftade till att rasera den irakiska staten för att omvandla den till en västvänlig lydstat. Det kaos som uppstod efter invasionen var ingen olycklig tillfällighet utan en medveten avsikt … Författarna redogör noggrant för ockupanternas kallhamrade overksamhet, som ledde till ödeläggelsen av en av världens äldsta bevarade kulturer”, skriver bokförlaget på sin hemsida.(60) Men USA förnekar såklart alla sådana anklagelser.

Den realistiska teoribildningen menar att internationell politik handlar om staters egenintressen och försök att maximera sin makt.(61) Men allt går inte att förklara med teorier. En mäktig grupp inom ett land, som de neokonservativa, skulle istället kunna underminera statens verkliga intressen och föra fram sina egna intressen, som i det här fallet dessutom gynnar en utomstående stat: Israel.

Tiderna förändras

Jag ser med skeptiska ögon på utvecklingen av den internationella politiken efter kalla kriget. Jag delar absolut inte den neokonservativa slutsatsen att demokrati ska spridas genom krig och interventioner. Tvärtom tror jag att kulturer är olika och snarast bör få utvecklas i egen takt. Detta visar också, menar jag, de fruktansvärda konsekvenser som USA:s militära inblandning fått: ett kaosartat Mellanöstern präglat av terrorgrupper och hundratusentals döda. Den pensionerade generallöjtnanten Michael Flynn, tidigare bl.a. chef för den militära underrättelseorganisationen DIA, sade i en intervju med Der Spiegel i november 2015 att krigen i Irak och Libyen var ödesdigra beslut som hjälpte till att skapa Islamiska Staten. Huffington Post återger hans svar på engelska under rubriken ”Former Military Chief: Iraq War Was A ‘Failure’ That Helped Create ISIS”:

As brutal as Saddam Hussein was, it was a mistake to just eliminate him. The same is true for Moammar Gadhafi and for Libya, which is now a failed state. The historic lesson is that it was a strategic failure to go into Iraq. History will not be and should not be kind with that decision.(62)

Flynn har också sagt att han tror det var ”ett avsiktligt beslut” att inte lyssna på tydlig underrättelseinformation om att de ledande krafterna i det syriska så kallade upproret var radikala islamistiska grupper som salafister, Muslimska brödraskapet och al-Qaida samt slutsatsen att terrorgrupperna skulle kunna bilda en islamisk stat i Syrien.(63)

Men framtiden kan se annorlunda ut. Den internationella politiken har redan börjat skifta och jag tror den kan komma att förändras ännu mer, då Ryssland, Kina och BRICS-länderna växer sig starkare, samtidigt som USA:s blivande president Donald Trump uttalat sig mycket kritiskt mot militära interventioner samt tillsatt just ovannämnda Michael Flynn som sin säkerhetsrådgivare. Trump säger sig dock vara mycket Israelvänlig. I december 2016, alltså redan innan han tillträtt som USA:s president, försökte Donald Trump, efter begäran av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, stoppa en FN-resolution som fördömer de olagliga israeliska bosättningarna på Västbanken.(64) USA och Europa har under 2000-talet haft fortsatta nära relationer, även om de inte betyder lika mycket för varandra som innan. Europa var ju till stor del ”scenen” för kalla kriget. Det nya kalla kriget, om man kan kalla det så, utspelar sig snarare i Östeuropa (som Ukraina) och Mellanöstern.(65) Exakt vad som kommer ske i den internationella politiken lär tiden utvisa.

Richard Langéen

Källor:

1 Youtube, George Bush Sr. New World Order Live Speech Sept 11 1991, https://www.youtube.com/watch?
v=byxeOG_pZ1o
2 S. Nye, Jr. J, Att förstå internationella konflikter, s. 348
3 Mazover. M, Den mörka kontinenten, s. 439
4 Mazover. M, Den mörka kontinenten, s. 439
5 Mazover. M, Den mörka kontinenten, s. 439
6 Lundestad. G, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, s. 234
7 Lundestad. G, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, s. 235
8 Lundestad. G, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, s. 152
9 Mazover. M, Den mörka kontinenten, s. 439
10 U.S. Department of State, Ukraine and Russia Sanctions, https://www.state.gov/e/eb/tfs/spi/ukrainerussia/
11 GP, Putins hot mot NATO: ”Tvungna att ta till vissa åtgärder”, http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/putinshot-
mot-nato-tvungna-att-ta-till-vissa-%C3%A5tg%C3%A4rder-1.2056801
12 Breitbart, Putin Moves Missiles Closer to Europe: ‘We Are Concerned by NATO’s Decision-Making’,
http://www.breitbart.com/national-security/2016/11/22/putin-moves-missiles-closer-europe-concerned-natos-decisionmaking/
13 SR, Nato placerar ut styrkor i Baltikum och Polen, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?
programid=83&artikel=6470486
14Youtube/Carnegie Council for Ethics in International Affairs, Stephen F. Cohen: NATO expansion and Russia,

15 Brookings, Did NATO Promise Not to Enlarge? Gorbachev Says “No”, https://www.brookings.edu/blog/upfront/
2014/11/06/did-nato-promise-not-to-enlarge-gorbachev-says-no/
16 S. Nye, Jr. J, Att förstå internationella konflikter, s. 348
17 Lundestad. G, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, s. 327
18 S. Nye, Jr. J, Att förstå internationella konflikter, s. 43
19 Financial Times, After the neocons: People will still vote for democracy, http://www.ft.com/cms/s/0/ba34145a-5cdb-
11dc-9cc9-0000779fd2ac.html?ft_site=falcon&desktop=true#axzz4TUdBmRmX
20 New York Times, Irving Kristol, Godfather of Modern Conservatism, Dies at 89,

21 SvD, Den lögnaktiga elitismens tllskyndare, http://www.svd.se/den-lognaktiga-elitismenstillskyndare/
om/kultur:under-strecket
22 The Sun, MI6 spy bosses knew Iraq had no weapons of mass destruction a YEAR before the war, former secret agent
reveals, https://www.thesun.co.uk/news/1419191/mi6-spy-bosses-knew-iraq-had-no-weapons-of-mass-destructiona-
year-before-the-war-former-secret-agent-reveals/
23 SR, ”Inget samband mellan al-Qaida och Saddam Hussein”, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?
programid=83&artikel=1951804
24 New York Times, Saddam Hussein and Al Qaeda Are Not Allies,

25 Daily Mail, The Saddam interrogation: Ten years after the tyrant’s execution, the CIA agent who grilled him reveals
the shattering truth… that everything the US thought it knew was WRONG, http://www.dailymail.co.uk/news/article-
4044216/CIA-agent-grilled-Saddam-Hussein-says-thought-knew-man-WRONG.html
26 Erixxon D, Ja, det är rätt att bomba fram frihet, www.erixon.com/2/radslag20061.htm
27 Erixxon D, Den neokonservativa världsbilden: Dags för demokratisk imperialism?,
http://erixon.com/Kronikor/FMSF031108.htm
28 Arpi I, Obamadoktrinen ändrades när Obama blev president,
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2013/07/03/obamadoktrinen-andrades-nar-obama-blev-president/
29 Pehrson L, Ni har klockorna – vi har tiden
30 Mearsheimer J., Walt S, The Israel Lobby, s. 54, http://mearsheimer.uchicago.edu/pdfs/IsraelLobby.pdf
31 Mearsheimer J., Walt S, The Israel Lobby, s. 55, http://mearsheimer.uchicago.edu/pdfs/IsraelLobby.pdf
32 The Telegraph, Benjamin Netanyahu’s speech to Congress interrupted by standing ovations,
http://www.telegraph.co.uk/news/newsvideo/us-politics-video/11448188/Benjamin-Netanyahus-speech-to-
Congress-interrupted-by-standing-ovations.html
33 Youtube/The Young Turks, Rand Paul Attacked For Not Applauding Netanyahu Enough,

34 The Independent, Jon Stewart says US Congress’ standing ovation for Israeli PM Benjamin Netanyahu is the
’longest blowjob a Jewish man has ever received’, http://www.independent.co.uk/news/people/jon-stewart-says-uscongress-
standing-ovation-for-israeli-pm-benjamin-netanyahu-is-the-longest-10085721.html
35 SvD, Bush vill styra världen, http://www.svd.se/bush-vill-styra-varlden/om/debatt
36 SvD, Bush vill styra världen, http://www.svd.se/bush-vill-styra-varlden/om/debatt
37 DN, Neokonservativa i kris efter nederlaget, http://www.dn.se/nyheter/varlden/neokonservativa-i-kris-efternederlaget/
38 Consortium News, Obama’s Strategic Shift, https://consortiumnews.com/2015/05/21/obamas-strategic-shift/
39 The Intercept, Robert Hagan and other neocons back Hillary Clinton, https://theintercept.com/2016/07/25/robertkagan-
and-other-neocons-back-hillary-clinton/
40 Lundestad. G, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, s. 389
41 Politicfact, The United States spent $5 billion on Ukraine anti-government riots,
http://www.politifact.com/punditfact/statements/2014/mar/19/facebook-posts/united-states-spent-5-billion-ukraineanti-
governm/
42 The Washington Post, U.S. secretly backed Syrian opposition groups, cables released by WikiLeaks show,
https://www.washingtonpost.com/world/us-secretly-backed-syrian-opposition-groups-cables-released-by-wikileaksshow/
2011/04/14/AF1p9hwD_story.html?utm_term=.89926760670f
43 Aftonbladet, Vad är skillnaden på det USA gör i Jemen mot det Ryssland gör i Syrien?,
http://bloggar.aftonbladet.se/utrikesbloggen/2016/10/vad-ar-skillnaden-pa-det-usa-gor-i-jemen-mot-det-rysslandgor-
i-syrien/
44 CIA begins weapons delivery to Syrian rebels, https://www.washingtonpost.com/world/national-security/cia-beginsweapons-
delivery-to-syrian-rebels/2013/09/11/9fcf2ed8-1b0c-11e3-a628-7e6dde8f889d_story.html?
utm_term=.2ab8c53b3aec
45 The Telepragh, US-trained Division 30 rebels ’betray US and hand weapons over to al-Qaeda’s affiliate in Syria’,
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/middleeast/syria/11882195/US-trained-Division-30-rebels-betrayed-
US-and-hand-weapons-over-to-al-Qaedas-affiliate-in-Syria.html
46 The Guardian, Free Syrian army rebels defect to islamist group,
https://www.theguardian.com/world/2013/may/08/free-syrian-army-rebels-defect-islamist-group
47 Daily Mail, Now hundreds of Syrian rebels defect to Al Qaeda: ’Civil war within the civil war’ weakens the battle to
topple Assad, http://www.dailymail.co.uk/news/article-2426854/Syrian-rebels-defect-Islamists-western-backedgroups-
say-jihadists-undermining-revolution.html
48 Sputnik, Israel Bombs Syria to Boost Terrorists’ Morale – Syrian Minister Adviser,
https://sputniknews.com/middleeast/201701131049576052-israel-syria-bombing-terrorists/
49 RT, US arms terrorists in Syria, https://www.rt.com/news/360865-us-arms-terrorists-syria/
50 New York Times, Audio Reveals What John KerryTold Syrians Behind Closed Doors,
http://www.nytimes.com/interactive/2016/09/30/world/middleeast/john-kerry-syria-audio.html?_r=0
51 The Washington Times, Obama hoped to use Islamic State as leverage against Assad, John Kerry reveals,
http://www.washingtontimes.com/news/2017/jan/10/obama-hoped-to-use-isis-as-leverage-against-assad-/
52 The Independent, Terror ’blowback’ burns CIA, http://www.independent.co.uk/news/terror-blowback-burns-cia-
1182087.html
53 Aftonbladet, Den nya arabvärlden,
http://www.aftonbladet.se/nyheter/dennyaarabvarlden/libyen/article12746045.ab
54 Lundestad. G, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, s. 242
55 Expressen, Sverige hjälpte USA att bomba Bagdad, http://www.expressen.se/nyheter/sverige-hjalpte-usa-att-bombabagdad/
56 DN, Svensk självsäkerhet efter insatsen i Libyen, http://www.dn.se/nyheter/varlden/svensk-sjalvsakerhet-efterinsatsen-
i-libyen/
57 Reuters, Iraq conflict has killed a million Iraqis: survey, http://www.reuters.com/article/us-iraq-deaths-surveyidUSL3048857920080130
58 The Guardian, UN warns Isis is strengthening hold in Libya with ’nationalistic narrative’,
https://www.theguardian.com/world/2016/mar/10/isis-libya-united-nations-gaddafi-sirte-nationalistic-narrative
59 S. Nye, Jr. J, Att förstå internationella konflikter, s. 283
60 Alhambra, Kriget mot Iraks kultur, http://www.alhambra.se/moten/kriget_mot_iraks_kultur.htm
61 S. Nye, Jr. J, Att förstå internationella konflikter, s. 17
62 Huffington Post, Former Military Chief: Iraq War Was A ‘Failure’ That Helped Create ISIS,
http://www.huffingtonpost.com/entry/iraq-war-isis-michael-flynn_us_565c83a9e4b079b2818af89c
63 Youtube/Aljazeera, Mehdi Hasan goes Head to Head with Michael T Flynn, https://www.youtube.com/watch?
v=SG3j8OYKgn4&feature=youtu.be&t=8m49s
64 DN, FN: Israel måste sluta bygga bosättningar, http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-israel-maste-sluta-byggabosattningar/
65 Lundestad. G, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, s. 242-243