Detta är en källtextanalys i idéhistoria av Thomas Paines ”Common Sense”. Kommer publicera många fler texter under sommaren som jag skrivit på historieutbildningen. Thomas Paine föddes i Nordfolk i England 1737 och dog 1809 i New York i USA. Han skulle bli en central figur i den amerikanska revolutionen. Han Fortsätt läsa
Historia
Det romantiska tänkandets inriktning på nation och folk
Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria om romantikens fokus kring nation och folk. Här måste man förstå romantikens grund. Det var en motreaktion mot industrialiseringen och upplysningens rationalism. Romantiken gick tillbaka till det ursprungliga, naturen. I fokus stod myter, skönhet, andlighet och fantasi. Detta är något som tydligt Fortsätt läsa
Richard Langéen: Den antika kvinnans situation
Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria. Det finns olika uppfattningar om den atenska kvinnans ställning. Enligt Ambjörnsson rådde det troligen skillnader mellan samhällsklasser. (Människors undran, s. 164-165) Utgångspunkten var dock isolering, och män och kvinnor levde åtskilda i olika delar av huset, kallade androm respektive gynaekeion. Kvinnan saknade Fortsätt läsa
De tidiga kristna kyrkomöten
Ytterligare kortfråga i en tenta i idéhistoria. Kyrkomötena var ytterst viktiga för kristendomen, ett sätt att forma den. Det allra första var konciliet i Jerusalem år 49. Men de mest betydelsefulla skedde ungefär samtidigt som kristendomen anammades av romarriket. Det handlade om ekumeniska möten för att frambringa en gemensam kristen Fortsätt läsa
Hellenismen
En kort tentafråga jag gjorde i idéhistoria. Hellenismen var när den grekiska kulturen i samband med Alexander den stores erövringar spred och beblandade sig med andra kulturer. Detta pågick under cirka 300 år, räknat från Alexanders död 323 f.Kr. Den grekiska kulturen blev som ett lapptäcke över erövrade områden. Samtidigt Fortsätt läsa
Aristoteles politiska djur ”zoon politikon”
Kort delfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria. Med ”zoon politikon” menade Aristoteles att människan är en social varelse, en samhällsvarelse eller ett politiskt djur, som vill tillhöra en större gemenskap. Men människan skiljer sig från andra djur genom sitt förnuft och sin talförmåga. Att delta i det sociala Fortsätt läsa
Detta var upplysningen
Från en hemtenta jag skrev i idéhistoria. Upplysningstiden var en idé- och kulturhistorisk epok under 1700-talet. Den föregicks av andra epoker och händelser, framför allt den så kallade vetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Därför bör det kort nämnas något om denna omvälvning, som jag gick djupare in på i förra frågan. Fortsätt läsa
Richard Langéen: När européerna upptäckte världen
Del av en hemtenta i idéhistoria. Handlar om européernas upptäcktsresor och den vetenskapliga revolutionen, samt hur detta påverkade världsbilden. Runt 1500-talet hände något som skulle förändra världen och den rådande världsbilden. Det var då européer på allvar började upptäcka världen. Det var inte första gången det hände, men omfattningen var Fortsätt läsa
Richard Langéen: Platons filosofiska system
Ytterligare text från en hemtenta. Handlar alltså om Platons filosofiska system. Det allra mest centrala i Platons filosofiska system är hans uppfattning att det finns olika verkligheter, den som vi ser, sinnevärlden, men också en abstrakt verklighet, idévärlden, som existerar bortom tid och rum. Det är den senare som är Fortsätt läsa
De försokratiska naturfilosoferna
Ännu en del av en hemtenta i idéhistoria. Publicerar inte den kompletta tentafrågan, men det handlar om de ”första filosoferna”, försokraterna, alltså de som verkade före Sokrates. Naturfilosoferna var en intressant grupp. De kan ses som Västvärldens första filosofer, de som satte igång allt. Naturfilosoferna kallas också för försokrater, just Fortsätt läsa
Richard Langéen: Islams framväxt och spridning
Detta är en del av en hemtenta jag skrev i idéhistoria. Publicerar inte den kompletta tentafrågan eftersom jag ser den tillhörande universitetet, men det handlar alltså om islams tidiga framväxt. Islam växte fram på den arabiska halvön i början av 600-talet. Det var där, i en grotta nära Mecka i Fortsätt läsa
Richard Langéen: Komparativ studie om de nordiska ländernas syn på invandring
Detta är ingen B-uppsats, vilket det kanske kan uppfattas som, utan en komparationsrapport jag skrev i en delkurs på Historia B (2017). Totalt skrev jag närmare 40 sidor på den kursen, vilket är groteskt mycket eftersom det bara handlade om 7,5 poäng (så många sidor motsvarar nästan en D-uppsats, alltså Fortsätt läsa
Richard Langéen: Källtextanalys av Charles Darwins ”Om arternas uppkomst”
Har en massa texter från historieutbildningen som jag inte haft tid eller ork att publicera på grund av arbete. Kommer lägga upp dem efter hand under sommaren. Fått högsta betyg på nästan allt jag skrivit, varför jag tycker det är extra meningsfullt att publicera texterna. Detta är en källtextanalys av Fortsätt läsa
Richard Langéen: Var världskrigen oundvikliga?
Detta skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen. Högsta betyg. Lärarens kommentar: ”Texten är välskriven och du uppvisar en god analysförmåga.” Första världskriget Att skriva kontrafaktisk historia, alltså hur historien skulle sett ut om något annorlunda inträffat i händelseförloppet, är inte så lätt. Var första och andra världskriget oundvikliga? En Fortsätt läsa
Så koloniserades Afrika
Detta skrev jag som en mindre inlämningsuppgift på historieutbildningen: Européerna hade börjat utforska Afrika långt innan själva exploateringen av kontinenten inleddes. 1488 anlände den portugisiske sjöfararen Bartolomeu Dias till Mossel Bay i Västra Kapprovinsen i Sydafrika. Några år senare kom en annan känd portugis, Vasco da Gama.(1) Under 1600-talet bosatte Fortsätt läsa
Hur viktig var den koloniala perioden?
Detta skrev jag till en diskussionsgrupp på historieutbildningen om den koloniala betydelsen för Afrika. Ett par kommentarer jag fick på arbetet: ”Ett extremt bra och omfattande svar. Du får med mycket med så få ord som det ju ändå är” samt ”Mycket bra och grundligt skriven text, intressant och lättläst. Fortsätt läsa
Så demokratiserades Sverige och Europa
Denna text skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen: Det demokratiska Europa är inte särskilt gammalt, och egentligen ingen absolut självklarhet. Faktum är, att under 1930-talet var flera av Europas stater diktaturer, så som Tyskland, Spanien och Italien. Demokratin, som började ta form redan på 1800-talet, hade bara överlevt i Fortsätt läsa
Ryska revolutionen – hur rysk var den?
En inlämningsuppgift på historieutbildningen där jag jämför den franska och ryska revolutionen. Arbetet fick högsta betyg. Den ryska revolutionen (1917) inträffade mer än hundra år efter den franska revolutionen (1789). Den franska revolutionen ingick i det så kallade ”långa 1800-talet” (1776-1914), som präglades av revolutioner, nationalism och formandet av demokrati.(1) Fortsätt läsa
Kolonialismens konsekvenser
Detta skrev jag till ett seminarium på historieutbildningen: Kolonialismen gav en mängd konsekvenser, både positiva och negativa, då som nu. Till kolonierna spred sig teknik, verktyg, medicinier, jordbruk, språk, utbildning m.m. Sedan kolonialismen har europeiska språk som afrikaans, engelska, italienska, portugisiska, franska och spanska varit utbredda officiella språk i flera Fortsätt läsa
Så blev Sverige en stormakt
Denna text skrev jag som en mindre inlämningsuppgift på historieutbildningen: Sverige var länge ett litet och svagt land, men det förändrades med Gustav Vasa. Vasatiden, 1521-1611, är perioden före det som kommit att kallas storhetstiden. Jag tror att man först måste förstå den epoken för att förstå hur Sverige kunde Fortsätt läsa