Det romantiska tänkandets inriktning på nation och folk

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria om romantikens fokus kring nation och folk. Här måste man förstå romantikens grund. Det var en motreaktion mot industrialiseringen och upplysningens rationalism. Romantiken gick tillbaka till det ursprungliga, naturen. I fokus stod myter, skönhet, andlighet och fantasi. Detta är något som tydligt Fortsätt läsa

Richard Langéen: Den antika kvinnans situation

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria. Det finns olika uppfattningar om den atenska kvinnans ställning. Enligt Ambjörnsson rådde det troligen skillnader mellan samhällsklasser. (Människors undran, s. 164-165) Utgångspunkten var dock isolering, och män och kvinnor levde åtskilda i olika delar av huset, kallade androm respektive gynaekeion. Kvinnan saknade Fortsätt läsa

De tidiga kristna kyrkomöten

Ytterligare kortfråga i en tenta i idéhistoria. Kyrkomötena var ytterst viktiga för kristendomen, ett sätt att forma den. Det allra första var konciliet i Jerusalem år 49. Men de mest betydelsefulla skedde ungefär samtidigt som kristendomen anammades av romarriket. Det handlade om ekumeniska möten för att frambringa en gemensam kristen Fortsätt läsa

Hellenismen

En kort tentafråga jag gjorde i idéhistoria. Hellenismen var när den grekiska kulturen i samband med Alexander den stores erövringar spred och beblandade sig med andra kulturer. Detta pågick under cirka 300 år, räknat från Alexanders död 323 f.Kr. Den grekiska kulturen blev som ett lapptäcke över erövrade områden. Samtidigt Fortsätt läsa

Detta var upplysningen

Från en hemtenta jag skrev i idéhistoria. Upplysningstiden var en idé- och kulturhistorisk epok under 1700-talet. Den föregicks av andra epoker och händelser, framför allt den så kallade vetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Därför bör det kort nämnas något om denna omvälvning, som jag gick djupare in på i förra frågan. Fortsätt läsa

Richard Langéen: När européerna upptäckte världen

Del av en hemtenta i idéhistoria. Handlar om européernas upptäcktsresor och den vetenskapliga revolutionen, samt hur detta påverkade världsbilden. Runt 1500-talet hände något som skulle förändra världen och den rådande världsbilden. Det var då européer på allvar började upptäcka världen. Det var inte första gången det hände, men omfattningen var Fortsätt läsa

De försokratiska naturfilosoferna

Ännu en del av en hemtenta i idéhistoria. Publicerar inte den kompletta tentafrågan, men det handlar om de ”första filosoferna”, försokraterna, alltså de som verkade före Sokrates. Naturfilosoferna var en intressant grupp. De kan ses som Västvärldens första filosofer, de som satte igång allt. Naturfilosoferna kallas också för försokrater, just Fortsätt läsa

Richard Langéen: Var världskrigen oundvikliga?

Detta skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen. Högsta betyg. Lärarens kommentar: ”Texten är välskriven och du uppvisar en god analysförmåga.” Första världskriget Att skriva kontrafaktisk historia, alltså hur historien skulle sett ut om något annorlunda inträffat i händelseförloppet, är inte så lätt. Var första och andra världskriget oundvikliga? En Fortsätt läsa

Så koloniserades Afrika

Detta skrev jag som en mindre inlämningsuppgift på historieutbildningen: Européerna hade börjat utforska Afrika långt innan själva exploateringen av kontinenten inleddes. 1488 anlände den portugisiske sjöfararen Bartolomeu Dias till Mossel Bay i Västra Kapprovinsen i Sydafrika. Några år senare kom en annan känd portugis, Vasco da Gama.(1) Under 1600-talet bosatte Fortsätt läsa

Ryska revolutionen – hur rysk var den?

En inlämningsuppgift på historieutbildningen där jag jämför den franska och ryska revolutionen. Arbetet fick högsta betyg. Den ryska revolutionen (1917) inträffade mer än hundra år efter den franska revolutionen (1789). Den franska revolutionen ingick i det så kallade ”långa 1800-talet” (1776-1914), som präglades av revolutioner, nationalism och formandet av demokrati.(1) Fortsätt läsa

Kolonialismens konsekvenser

Detta skrev jag till ett seminarium på historieutbildningen: Kolonialismen gav en mängd konsekvenser, både positiva och negativa, då som nu. Till kolonierna spred sig teknik, verktyg, medicinier, jordbruk, språk, utbildning m.m. Sedan kolonialismen har europeiska språk som afrikaans, engelska, italienska, portugisiska, franska och spanska varit utbredda officiella språk i flera Fortsätt läsa

Så blev Sverige en stormakt

Denna text skrev jag som en mindre inlämningsuppgift på historieutbildningen: Sverige var länge ett litet och svagt land, men det förändrades med Gustav Vasa. Vasatiden, 1521-1611, är perioden före det som kommit att kallas storhetstiden. Jag tror att man först måste förstå den epoken för att förstå hur Sverige kunde Fortsätt läsa