Marsilio Ficino var en av renässansers viktigaste tänkare. I stället för den då populära retoriken återgick han till antiken och närmare bestämt till Platon. Hans mål var utveckla de platonska idéerna till en livsåskådning. Han återinförde det naturfilosofiska tänk som hade funnits under antiken men vidareutvecklade tankarna. Han ville skapa Fortsätt läsa
Historia
Vad var skolastik?
En kortare uppgift jag skrev under historieutbildningen. Skolastik var en undervisningsmetod där man försökte hitta motsättningar mellan argument och bemästra dem; få dem att mötas. Detta gjordes genom debatter och logik. Två personer, från två olika ståndpunkter, kunde få debattera mot varandra. Ambjörnsson nämner Thomas av Aquino som en stor Fortsätt läsa
”Tredje ståndpunkten” under kalla kriget
Från en kortfråga jag skrev på en tenta i historieutbildningen. Tredje ståndpunkten var ett utrikespolitiskt ställningstagande som vissa intellektuella i Sverige intog under 1950-talet. Det innebar att de inte ville ta ställning i kalla kriget för varken USA eller Sovjet. Kritikerna såg detta som förklädd kommunism, eftersom det mestadels var Fortsätt läsa
Den höviska kulturen
Från en kortfråga jag skrev på en tenta i historieutbildningen. Den höviska kulturen uppstod vid hovet och ur den blandade mentalitet som fanns där. Hovet bestod av olika grupper, ministeriales (det som senare skulle bli ministrar) och kaplaner, som tillhörde hovets kapell. Enligt Ambjörnsson var den höviska kulturen en blandning Fortsätt läsa
Så föll Alexander den stores rike sönder
Del av en hemtenta jag skrev på universitetet. Frågan handlade om varför och hur Alexander den stores rike föll sönder efter hans död. En viktig faktor att räkna in är den att Alexander den store dog så pass plötsligt som han gjorde, och att han dog så ung. Han blev Fortsätt läsa
Så tog Augustus makten och förvandlade Rom
Från en tenta jag skrev i en kurs om antiken. Augustus, född Gaius Octavius Thurinus, är en av de viktigaste personerna i Roms historia. Detta eftersom det var han som etablerade kejsardömet, alltså övergången från republik till envälde. Sådant totalitärt styre hade varit absolut förbjudet i Rom under flera hundra Fortsätt läsa
Grekland och den romerska republiken – likheter och skillnader
Del av en hemtenta jag skrev om likheter och skillnader mellan de grekiska stadsstaterna och den romerska republiken. De grekiska stadsstaterna Den historiska bakgrunden För att placera in det antika grekiska respektive romerska samhället i en begriplig kontext ger jag först en kortare historisk överblick över perioden. Det antika Grekland Fortsätt läsa
Väckelserörelser under svenska frihetstiden
Kort tentasvar jag skrev i idéhistoria. Flera väckelserörelser kom till Sverige från Tyskland. En var pietismen, som förespråkade en individuell fromhet och personlig relation till Gud. Pietisterna ville ingå i men omorganisera kyrkan. Detta hotade kyrkans ställning, vilket ledde till nya lagar som inskränkte pietismens spridning. 1726 förbjöds bönemöten i Fortsätt läsa
Hur martyrdöden ”besegrade” det hedniska Rom
En uppgift jag gjorde i en historiekurs om antiken. Det är en analys av hur påve Leos I:s text om Sankt Laurentius martyrdöd kan påvisa hur synen på kristendomen förändrades i romarriket efter ediktet i Milano. För det första: vad var ediktet i Milano? Det tillkom år 313 och stoppade Fortsätt läsa
Litterära texter som historisk källa
En inlämningsuppgift jag skrev i en kurs om antiken. Texten utgår från en dikt av den romerske poeten Horatius, som återges i boken ”Romarinnor och romare” av Tore Jansson. När det gäller litterära texter som historisk källa kan man initialt använda samma källkritiska frågor som till andra skriftliga källor. Vem Fortsätt läsa
Så yttrade sig svensk romantik
En kortare delfråga jag besvarade i en historietenta. Romantiken grundade sig i det känslomässiga, jämfört med upplysningens förnuft. Det var också ett svar på industrialiseringen. Rörelsen fick luft under vingarna av 1809 års regeringsform, där tryckfriheten skrevs in. Man gav ut poesi och litteratur. Sverige präglades av nostalgisk nationalromantik där Fortsätt läsa
Antik receptionshistoria
En kort uppgift jag skrev om receptionshistoria i en kurs om antiken. Det mest slående exemplet på receptionshistoria om antiken, alltså hur den kan tolkas och användas i moderna kulturella uttryck, är kanske filmer. Det senaste halvseklet har det kommit en uppsjö sådana, såväl gällande det antika Grekland, romarriket som Fortsätt läsa
Boktryckarkonstens betydelse
Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria. Boktryckarkonstens betydelse är svår att överskatta. Den innebar att böcker för första gången kunde tryckas i massupplaga. Tidsvinsten var enorm. Enligt Bosse Sundin kunde en tryckare ta fram lika mycket text på en enda dag som en skrivare kunde på ett år. Fortsätt läsa
Invandringsdebatten efter asylvågen 2015
Fördjupningsuppgift jag gjorde i idéhistoria begränsad till 2.200 ord. Invandringen har länge varit en fråga i Sverige. På 1970-talet omformades invandringspolitiken från assimilation, till att ”mångkultur, öppenhet och integration blev nya honnörsord”, som idéhistoriker Ulla Ekström von Essen uttrycker det.(1) Men har debatten förändrats efter asylvågen som eskalerade hösten 2015? Fortsätt läsa
Bildningen i Sverige under 1800- och 1900-talet
Från en tenta jag skrev i idéhistoria. Bildning och utbildning i Sverige har en väldigt bred bakgrund. Dels kan man tala om den vanliga skolutbildningen från grundskola eller folkskola till högre utbildning som universitet och högskolor. Dels kan man tala om den frivilliga folkbildningen, som kan knytas till bland annat Fortsätt läsa
Så yttrade sig kvinnan under medeltiden
Detta är från en tenta jag skrev i idéhistoria. Det skedde överlag en försvagning av kvinnans position under medeltiden. Enligt Niklas Olaison existerade det inte någon större idéutveckling alls gällande kön och sexualitet under 1000 år, mellan år 400-1400. Kvinnan förknippades med det kroppsliga, något kristendomen bidrog till, och kunde Fortsätt läsa
Richard Langéen: Mills, Marx och Kropotkins utvecklingsidéer
Seminarieinlägg jag skrev i idéhistoria om skillnader i de utvecklingsidéer som John Stuart Mill, Karl Marx och Peter Kropotkin presenterade på 1800-talet. John Stuart Mill förespråkar i princip fullständig yttrandefrihet. Han menar bland annat att förbjudna tankar mycket väl kan vara sanna, och att så inte sällan varit fallet. Därmed Fortsätt läsa
Historien är inte linjär och demokratin inte evig
Seminarieinlägg jag skrev i idéhistoria. Om det är något man lärt sig av historien så är det att världen är väldigt föränderlig och fylld av konflikter. Demokrati är ingen självklarhet. Även om vi själva är uppväxta med den och lätt kan uppfatta den så, är den egentligen väldigt ung. Ser Fortsätt läsa
Richard Langéen: Folkhemmet och befolkningsfrågan
Seminarieinlägg jag skrev i idéhistoria om Per Albin Hansson ”Folkhemstalet” från 1928 och paret Myrdahls ”Kris i befolkningsfrågan”. Temat i Per Albin Hanssons tal är social jämlikhet. Det var det folkhemmet handlade om, och det var där det började ta form. Med begreppet, som egentligen myntades av statsvetaren Rudolf Kjellén, Fortsätt läsa
Richard Langéen: Hur skönlitteraturen speglade den vetenskapliga revolutionen
Ett seminarieinlägg jag gjorde i idéhistoria om Francis Bacon ”Nya Atlantis”, Jonathan Swifts ”Gullivers resor” och Daniel Defoes ”Robinson Crusoe”. Alla tre texter speglar det samtida samhället, men på olika sätt. Övergripande teman är vetenskap och upptäcktsresande. De är inte så filosofiska utan mer förankrade i den konkreta förändringen och Fortsätt läsa