Grekland och den romerska republiken – likheter och skillnader

Del av en hemtenta jag skrev om likheter och skillnader mellan de grekiska stadsstaterna och den romerska republiken. De grekiska stadsstaterna Den historiska bakgrunden För att placera in det antika grekiska respektive romerska samhället i en begriplig kontext ger jag först en kortare historisk överblick över perioden. Det antika Grekland Fortsätt läsa

Antik receptionshistoria

En kort uppgift jag skrev om receptionshistoria i en kurs om antiken. Det mest slående exemplet på receptionshistoria om antiken, alltså hur den kan tolkas och användas i moderna kulturella uttryck, är kanske filmer. Det senaste halvseklet har det kommit en uppsjö sådana, såväl gällande det antika Grekland, romarriket som Fortsätt läsa

Invandringsdebatten efter asylvågen 2015

Fördjupningsuppgift jag gjorde i idéhistoria begränsad till 2.200 ord. Invandringen har länge varit en fråga i Sverige. På 1970-talet omformades invandringspolitiken från assimilation, till att ”mångkultur, öppenhet och integration blev nya honnörsord”, som idéhistoriker Ulla Ekström von Essen uttrycker det.(1) Men har debatten förändrats efter asylvågen som eskalerade hösten 2015? Fortsätt läsa

Richard Langéen: Mills, Marx och Kropotkins utvecklingsidéer

Seminarieinlägg jag skrev i idéhistoria om skillnader i de utvecklingsidéer som John Stuart Mill, Karl Marx och Peter Kropotkin presenterade på 1800-talet. John Stuart Mill förespråkar i princip fullständig yttrandefrihet. Han menar bland annat att förbjudna tankar mycket väl kan vara sanna, och att så inte sällan varit fallet. Därmed Fortsätt läsa

Richard Langéen: Hur skönlitteraturen speglade den vetenskapliga revolutionen

Ett seminarieinlägg jag gjorde i idéhistoria om Francis Bacon ”Nya Atlantis”, Jonathan Swifts ”Gullivers resor” och Daniel Defoes ”Robinson Crusoe”. Alla tre texter speglar det samtida samhället, men på olika sätt. Övergripande teman är vetenskap och upptäcktsresande. De är inte så filosofiska utan mer förankrade i den konkreta förändringen och Fortsätt läsa

Det romantiska tänkandets inriktning på nation och folk

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria om romantikens fokus kring nation och folk. Här måste man förstå romantikens grund. Det var en motreaktion mot industrialiseringen och upplysningens rationalism. Romantiken gick tillbaka till det ursprungliga, naturen. I fokus stod myter, skönhet, andlighet och fantasi. Detta är något som tydligt Fortsätt läsa

Richard Langéen: Den antika kvinnans situation

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria. Det finns olika uppfattningar om den atenska kvinnans ställning. Enligt Ambjörnsson rådde det troligen skillnader mellan samhällsklasser. (Människors undran, s. 164-165) Utgångspunkten var dock isolering, och män och kvinnor levde åtskilda i olika delar av huset, kallade androm respektive gynaekeion. Kvinnan saknade Fortsätt läsa

De tidiga kristna kyrkomöten

Ytterligare kortfråga i en tenta i idéhistoria. Kyrkomötena var ytterst viktiga för kristendomen, ett sätt att forma den. Det allra första var konciliet i Jerusalem år 49. Men de mest betydelsefulla skedde ungefär samtidigt som kristendomen anammades av romarriket. Det handlade om ekumeniska möten för att frambringa en gemensam kristen Fortsätt läsa

Detta var upplysningen

Från en hemtenta jag skrev i idéhistoria. Upplysningstiden var en idé- och kulturhistorisk epok under 1700-talet. Den föregicks av andra epoker och händelser, framför allt den så kallade vetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Därför bör det kort nämnas något om denna omvälvning, som jag gick djupare in på i förra frågan. Fortsätt läsa

Richard Langéen: När européerna upptäckte världen

Del av en hemtenta i idéhistoria. Handlar om européernas upptäcktsresor och den vetenskapliga revolutionen, samt hur detta påverkade världsbilden. Runt 1500-talet hände något som skulle förändra världen och den rådande världsbilden. Det var då européer på allvar började upptäcka världen. Det var inte första gången det hände, men omfattningen var Fortsätt läsa

De försokratiska naturfilosoferna

Ännu en del av en hemtenta i idéhistoria. Publicerar inte den kompletta tentafrågan, men det handlar om de ”första filosoferna”, försokraterna, alltså de som verkade före Sokrates. Naturfilosoferna var en intressant grupp. De kan ses som Västvärldens första filosofer, de som satte igång allt. Naturfilosoferna kallas också för försokrater, just Fortsätt läsa