Akademiska texter

Del av en hemtenta jag skrev på universitetet. Frågan handlade om varför och hur Alexander den stores rike föll sönder efter hans död. En viktig faktor att räkna in är den att Alexander den store dog så pass plötsligt som han gjorde, och att han dog så ung. Han blev Fortsätt läsa

Från en tenta jag skrev i en kurs om antiken. Augustus, född Gaius Octavius Thurinus, är en av de viktigaste personerna i Roms historia. Detta eftersom det var han som etablerade kejsardömet, alltså övergången från republik till envälde. Sådant totalitärt styre hade varit absolut förbjudet i Rom under flera hundra Fortsätt läsa

Del av en hemtenta jag skrev om likheter och skillnader mellan de grekiska stadsstaterna och den romerska republiken. De grekiska stadsstaterna Den historiska bakgrunden För att placera in det antika grekiska respektive romerska samhället i en begriplig kontext ger jag först en kortare historisk överblick över perioden. Det antika Grekland Fortsätt läsa

En uppgift jag gjorde i en historiekurs om antiken. Det är en analys av hur påve Leos I:s text om Sankt Laurentius martyrdöd kan påvisa hur synen på kristendomen förändrades i romarriket efter ediktet i Milano. För det första: vad var ediktet i Milano? Det tillkom år 313 och stoppade Fortsätt läsa

En inlämningsuppgift jag skrev i en kurs om antiken. Texten utgår från en dikt av den romerske poeten Horatius, som återges i boken ”Romarinnor och romare” av Tore Jansson. När det gäller litterära texter som historisk källa kan man initialt använda samma källkritiska frågor som till andra skriftliga källor. Vem Fortsätt läsa

Fördjupningsuppgift jag gjorde i idéhistoria begränsad till 2.200 ord. Invandringen har länge varit en fråga i Sverige. På 1970-talet omformades invandringspolitiken från assimilation, till att ”mångkultur, öppenhet och integration blev nya honnörsord”, som idéhistoriker Ulla Ekström von Essen uttrycker det.(1) Men har debatten förändrats efter asylvågen som eskalerade hösten 2015? Fortsätt läsa

Från en tenta jag skrev i idéhistoria. Bildning och utbildning i Sverige har en väldigt bred bakgrund. Dels kan man tala om den vanliga skolutbildningen från grundskola eller folkskola till högre utbildning som universitet och högskolor. Dels kan man tala om den frivilliga folkbildningen, som kan knytas till bland annat Fortsätt läsa

Detta är från en tenta jag skrev i idéhistoria. Det skedde överlag en försvagning av kvinnans position under medeltiden. Enligt Niklas Olaison existerade det inte någon större idéutveckling alls gällande kön och sexualitet under 1000 år, mellan år 400-1400. Kvinnan förknippades med det kroppsliga, något kristendomen bidrog till, och kunde Fortsätt läsa

Seminarieinlägg jag skrev i idéhistoria om skillnader i de utvecklingsidéer som John Stuart Mill, Karl Marx och Peter Kropotkin presenterade på 1800-talet. John Stuart Mill förespråkar i princip fullständig yttrandefrihet. Han menar bland annat att förbjudna tankar mycket väl kan vara sanna, och att så inte sällan varit fallet. Därmed Fortsätt läsa

Seminarieinlägg jag skrev i idéhistoria om Per Albin Hansson ”Folkhemstalet” från 1928 och paret Myrdahls ”Kris i befolkningsfrågan”. Temat i Per Albin Hanssons tal är social jämlikhet. Det var det folkhemmet handlade om, och det var där det började ta form. Med begreppet, som egentligen myntades av statsvetaren Rudolf Kjellén, Fortsätt läsa

Ett seminarieinlägg jag gjorde i idéhistoria om Francis Bacon ”Nya Atlantis”, Jonathan Swifts ”Gullivers resor” och Daniel Defoes ”Robinson Crusoe”. Alla tre texter speglar det samtida samhället, men på olika sätt. Övergripande teman är vetenskap och upptäcktsresande. De är inte så filosofiska utan mer förankrade i den konkreta förändringen och Fortsätt läsa

Detta är en källtextanalys i idéhistoria av Thomas Paines ”Common Sense”. Kommer publicera många fler texter under sommaren som jag skrivit på historieutbildningen. Thomas Paine föddes i Nordfolk i England 1737 och dog 1809 i New York i USA. Han skulle bli en central figur i den amerikanska revolutionen. Han Fortsätt läsa

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria om romantikens fokus kring nation och folk. Här måste man förstå romantikens grund. Det var en motreaktion mot industrialiseringen och upplysningens rationalism. Romantiken gick tillbaka till det ursprungliga, naturen. I fokus stod myter, skönhet, andlighet och fantasi. Detta är något som tydligt Fortsätt läsa

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria. Det finns olika uppfattningar om den atenska kvinnans ställning. Enligt Ambjörnsson rådde det troligen skillnader mellan samhällsklasser. (Människors undran, s. 164-165) Utgångspunkten var dock isolering, och män och kvinnor levde åtskilda i olika delar av huset, kallade androm respektive gynaekeion. Kvinnan saknade Fortsätt läsa

Ytterligare kortfråga i en tenta i idéhistoria. Kyrkomötena var ytterst viktiga för kristendomen, ett sätt att forma den. Det allra första var konciliet i Jerusalem år 49. Men de mest betydelsefulla skedde ungefär samtidigt som kristendomen anammades av romarriket. Det handlade om ekumeniska möten för att frambringa en gemensam kristen Fortsätt läsa

Från en hemtenta jag skrev i idéhistoria. Upplysningstiden var en idé- och kulturhistorisk epok under 1700-talet. Den föregicks av andra epoker och händelser, framför allt den så kallade vetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Därför bör det kort nämnas något om denna omvälvning, som jag gick djupare in på i förra frågan. Fortsätt läsa

Del av en hemtenta i idéhistoria. Handlar om européernas upptäcktsresor och den vetenskapliga revolutionen, samt hur detta påverkade världsbilden. Runt 1500-talet hände något som skulle förändra världen och den rådande världsbilden. Det var då européer på allvar började upptäcka världen. Det var inte första gången det hände, men omfattningen var Fortsätt läsa

Ytterligare text från en hemtenta. Handlar alltså om Platons filosofiska system. Det allra mest centrala i Platons filosofiska system är hans uppfattning att det finns olika verkligheter, den som vi ser, sinnevärlden, men också en abstrakt verklighet, idévärlden, som existerar bortom tid och rum. Det är den senare som är Fortsätt läsa

Ännu en del av en hemtenta i idéhistoria. Publicerar inte den kompletta tentafrågan, men det handlar om de ”första filosoferna”, försokraterna, alltså de som verkade före Sokrates. Naturfilosoferna var en intressant grupp. De kan ses som Västvärldens första filosofer, de som satte igång allt. Naturfilosoferna kallas också för försokrater, just Fortsätt läsa