Akademiska texter | Jur kand Richard Langéen

Jur kand Richard Langéen

En blogg om juridik, politik och historia

Så föll Alexander den stores rike sönder

Del av en hemtenta jag skrev på universitetet. Frågan handlade om varför och hur Alexander den stores rike föll sönder efter hans död. En viktig faktor att räkna in är den att Alexander den store dog så pass plötsligt som han gjorde, och att han dog så ung. Han blev bara 32 år gammal, en…

Så tog Augustus makten och förvandlade Rom

Från en tenta jag skrev i en kurs om antiken. Augustus, född Gaius Octavius Thurinus, är en av de viktigaste personerna i Roms historia. Detta eftersom det var han som etablerade kejsardömet, alltså övergången från republik till envälde. Sådant totalitärt styre hade varit absolut förbjudet i Rom under flera hundra år. Att inte styras av…

Grekland och den romerska republiken – likheter och skillnader

Del av en hemtenta jag skrev om likheter och skillnader mellan de grekiska stadsstaterna och den romerska republiken. De grekiska stadsstaterna Den historiska bakgrunden För att placera in det antika grekiska respektive romerska samhället i en begriplig kontext ger jag först en kortare historisk överblick över perioden. Det antika Grekland och romarriket var både lika…

Hur martyrdöden ”besegrade” det hedniska Rom

En uppgift jag gjorde i en historiekurs om antiken. Det är en analys av hur påve Leos I:s text om Sankt Laurentius martyrdöd kan påvisa hur synen på kristendomen förändrades i romarriket efter ediktet i Milano. För det första: vad var ediktet i Milano? Det tillkom år 313 och stoppade förföljelserna av kristna i romarriket….

Litterära texter som historisk källa

En inlämningsuppgift jag skrev i en kurs om antiken. Texten utgår från en dikt av den romerske poeten Horatius, som återges i boken ”Romarinnor och romare” av Tore Jansson. När det gäller litterära texter som historisk källa kan man initialt använda samma källkritiska frågor som till andra skriftliga källor. Vem är författaren och avsändaren? När…

Antik receptionshistoria

En kort uppgift jag skrev om receptionshistoria i en kurs om antiken. Det mest slående exemplet på receptionshistoria om antiken, alltså hur den kan tolkas och användas i moderna kulturella uttryck, är kanske filmer. Det senaste halvseklet har det kommit en uppsjö sådana, såväl gällande det antika Grekland, romarriket som den tidiga kristendomen. Ett av…

Invandringsdebatten efter asylvågen 2015

Fördjupningsuppgift jag gjorde i idéhistoria begränsad till 2.200 ord. Invandringen har länge varit en fråga i Sverige. På 1970-talet omformades invandringspolitiken från assimilation, till att ”mångkultur, öppenhet och integration blev nya honnörsord”, som idéhistoriker Ulla Ekström von Essen uttrycker det.(1) Men har debatten förändrats efter asylvågen som eskalerade hösten 2015? Det är min fråga. Det…

Bildningen i Sverige under 1800- och 1900-talet

Från en tenta jag skrev i idéhistoria. Bildning och utbildning i Sverige har en väldigt bred bakgrund. Dels kan man tala om den vanliga skolutbildningen från grundskola eller folkskola till högre utbildning som universitet och högskolor. Dels kan man tala om den frivilliga folkbildningen, som kan knytas till bland annat folkrörelserna. 1842 brukar ses som…

Så yttrade sig kvinnan under medeltiden

Detta är från en tenta jag skrev i idéhistoria. Det skedde överlag en försvagning av kvinnans position under medeltiden. Enligt Niklas Olaison existerade det inte någon större idéutveckling alls gällande kön och sexualitet under 1000 år, mellan år 400-1400. Kvinnan förknippades med det kroppsliga, något kristendomen bidrog till, och kunde ofta ”demoniseras”. (Lennerhed, Från Sapfo…

Mills, Marx och Kropotkins utvecklingsidéer

Seminarieinlägg jag skrev i idéhistoria om skillnader i de utvecklingsidéer som John Stuart Mill, Karl Marx och Peter Kropotkin presenterade på 1800-talet. John Stuart Mill förespråkar i princip fullständig yttrandefrihet. Han menar bland annat att förbjudna tankar mycket väl kan vara sanna, och att så inte sällan varit fallet. Därmed måste alla idéer vara tillåtna….

Folkhemmet och befolkningsfrågan

Seminarieinlägg jag skrev i idéhistoria om Per Albin Hansson ”Folkhemstalet” från 1928 och paret Myrdahls ”Kris i befolkningsfrågan”. Temat i Per Albin Hanssons tal är social jämlikhet. Det var det folkhemmet handlade om, och det var där det började ta form. Med begreppet, som egentligen myntades av statsvetaren Rudolf Kjellén, avsågs att Sverige skulle bli…

Hur skönlitteraturen speglade den vetenskapliga revolutionen

Ett seminarieinlägg jag gjorde i idéhistoria om Francis Bacon ”Nya Atlantis”, Jonathan Swifts ”Gullivers resor” och Daniel Defoes ”Robinson Crusoe”. Alla tre texter speglar det samtida samhället, men på olika sätt. Övergripande teman är vetenskap och upptäcktsresande. De är inte så filosofiska utan mer förankrade i den konkreta förändringen och händelseutvecklingen i dåtidens värld, på…

Min källtextanalys av Thomas Paines ”Common Sense”

Detta är en källtextanalys i idéhistoria av Thomas Paines ”Common Sense”. Kommer publicera många fler texter under sommaren som jag skrivit på historieutbildningen. Thomas Paine föddes i Nordfolk i England 1737 och dog 1809 i New York i USA. Han skulle bli en central figur i den amerikanska revolutionen. Han var en självlärd man och…

Det romantiska tänkandets inriktning på nation och folk

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria om romantikens fokus kring nation och folk. Här måste man förstå romantikens grund. Det var en motreaktion mot industrialiseringen och upplysningens rationalism. Romantiken gick tillbaka till det ursprungliga, naturen. I fokus stod myter, skönhet, andlighet och fantasi. Detta är något som tydligt syns i konstverken, med sina…

Den antika kvinnans situation

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria. Det finns olika uppfattningar om den atenska kvinnans ställning. Enligt Ambjörnsson rådde det troligen skillnader mellan samhällsklasser. (Människors undran, s. 164-165) Utgångspunkten var dock isolering, och män och kvinnor levde åtskilda i olika delar av huset, kallade androm respektive gynaekeion. Kvinnan saknade politiska rättigheter, och skulle hålla…

De tidiga kristna kyrkomöten

Ytterligare kortfråga i en tenta i idéhistoria. Kyrkomötena var ytterst viktiga för kristendomen, ett sätt att forma den. Det allra första var konciliet i Jerusalem år 49. Men de mest betydelsefulla skedde ungefär samtidigt som kristendomen anammades av romarriket. Det handlade om ekumeniska möten för att frambringa en gemensam kristen troslära. Den stora striden handlade…

Detta var upplysningen

Från en hemtenta jag skrev i idéhistoria. Upplysningstiden var en idé- och kulturhistorisk epok under 1700-talet. Den föregicks av andra epoker och händelser, framför allt den så kallade vetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Därför bör det kort nämnas något om denna omvälvning, som jag gick djupare in på i förra frågan. Den vetenskapliga revolutionen handlade inte…

När européerna upptäckte världen

Del av en hemtenta i idéhistoria. Handlar om européernas upptäcktsresor och den vetenskapliga revolutionen, samt hur detta påverkade världsbilden. Runt 1500-talet hände något som skulle förändra världen och den rådande världsbilden. Det var då européer på allvar började upptäcka världen. Det var inte första gången det hände, men omfattningen var ny. Detta skedde i samma…

Platons filosofiska system

Ytterligare text från en hemtenta. Handlar alltså om Platons filosofiska system. Det allra mest centrala i Platons filosofiska system är hans uppfattning att det finns olika verkligheter, den som vi ser, sinnevärlden, men också en abstrakt verklighet, idévärlden, som existerar bortom tid och rum. Det är den senare som är den äkta verkligheten, enligt Platon….

De försokratiska naturfilosoferna

Ännu en del av en hemtenta i idéhistoria. Publicerar inte den kompletta tentafrågan, men det handlar om de ”första filosoferna”, försokraterna, alltså de som verkade före Sokrates. Naturfilosoferna var en intressant grupp. De kan ses som Västvärldens första filosofer, de som satte igång allt. Naturfilosoferna kallas också för försokrater, just på grund av att de…

Islams framväxt och spridning

Detta är en del av en hemtenta jag skrev i idéhistoria. Publicerar inte den kompletta tentafrågan eftersom jag ser den tillhörande universitetet, men det handlar alltså om islams tidiga framväxt. Islam växte fram på den arabiska halvön i början av 600-talet. Det var där, i en grotta nära Mecka i det som idag är Saudiarabien,…

Komparativ studie om de nordiska ländernas syn på invandring

Detta är ingen B-uppsats, vilket det kanske kan uppfattas som, utan en komparationsrapport jag skrev i en delkurs på Historia B (2017). Totalt skrev jag närmare 40 sidor på den kursen, vilket är groteskt mycket eftersom det bara handlade om 7,5 poäng (så många sidor motsvarar nästan en D-uppsats, alltså 30 poäng). Universitetets kurssida var…

Källtextanalys av Charles Darwins ”Om arternas uppkomst”

Har en massa texter från historieutbildningen som jag inte haft tid eller ork att publicera på grund av arbete. Kommer lägga upp dem efter hand under sommaren. Fått högsta betyg på nästan allt jag skrivit, varför jag tycker det är extra meningsfullt att publicera texterna. Detta är en källtextanalys av ”Om arternas uppkomst” som jag…

4

Världen efter kalla kriget

Detta skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen: ”En ny världsordning” 1991 talade USA:s dåvarande president George H. W. Bush om en ”ny världsordning”.(1) Detta var på sätt och vis sant. Sovjet var borta och USA/Nato hade fått betydligt större spelrum. Även Kina började växa. Nye menar dock att det är svårt att definiera ett…

2

Demokratins kriser och segrar under 1900-talet

Detta skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen: För att förstå demokratins utveckling i Europa måste man gå tillbaka till första världskriget. På sätt och vis kan man säga att Europas demokratier växte ur den konflikten. Det kan låta märkligt, men är vid närmare eftertanke rätt logiskt. Effekten av kriget blev nämligen att fyra imperier…

2

Var världskrigen oundvikliga?

Detta skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen. Högsta betyg. Lärarens kommentar: ”Texten är välskriven och du uppvisar en god analysförmåga.” Första världskriget Att skriva kontrafaktisk historia, alltså hur historien skulle sett ut om något annorlunda inträffat i händelseförloppet, är inte så lätt. Var första och andra världskriget oundvikliga? En vanlig uppfattning är att Tyskland…

1

Så koloniserades Afrika

Detta skrev jag som en mindre inlämningsuppgift på historieutbildningen: Européerna hade börjat utforska Afrika långt innan själva exploateringen av kontinenten inleddes. 1488 anlände den portugisiske sjöfararen Bartolomeu Dias till Mossel Bay i Västra Kapprovinsen i Sydafrika. Några år senare kom en annan känd portugis, Vasco da Gama.(1) Under 1600-talet bosatte sig holländare och andra européer…

1

Justinianus I – kejsaren som aldrig sov

Detta arbete om den bysantinske kejsaren Justinianus I skrev jag på historieutbildningen: Justinianus föddes runt 482 i Tauresium i nuvarande Makedonien och kom från en enkel bondefamilj. Han var kejsare för det bysantinska riket från år 527 till sin död år 565. Justinianus gifte sig med Theodora, som kom från samhällets lägsta klass, och gjorde…

Hur viktig var den koloniala perioden?

Detta skrev jag till en diskussionsgrupp på historieutbildningen om den koloniala betydelsen för Afrika. Ett par kommentarer jag fick på arbetet: ”Ett extremt bra och omfattande svar. Du får med mycket med så få ord som det ju ändå är” samt ”Mycket bra och grundligt skriven text, intressant och lättläst. Bra också att du inkluderade…

1

Så demokratiserades Sverige och Europa

Denna text skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen: Det demokratiska Europa är inte särskilt gammalt, och egentligen ingen absolut självklarhet. Faktum är, att under 1930-talet var flera av Europas stater diktaturer, så som Tyskland, Spanien och Italien. Demokratin, som började ta form redan på 1800-talet, hade bara överlevt i Norden, västra Europa och Nordamerika….

Ryska revolutionen – hur rysk var den?

En inlämningsuppgift på historieutbildningen där jag jämför den franska och ryska revolutionen. Arbetet fick högsta betyg. Den ryska revolutionen (1917) inträffade mer än hundra år efter den franska revolutionen (1789). Den franska revolutionen ingick i det så kallade ”långa 1800-talet” (1776-1914), som präglades av revolutioner, nationalism och formandet av demokrati.(1) I Ryssland störtades tsar Nikolaj…

1

Kolonialismens konsekvenser

Detta skrev jag till ett seminarium på historieutbildningen: Kolonialismen gav en mängd konsekvenser, både positiva och negativa, då som nu. Till kolonierna spred sig teknik, verktyg, medicinier, jordbruk, språk, utbildning m.m. Sedan kolonialismen har europeiska språk som afrikaans, engelska, italienska, portugisiska, franska och spanska varit utbredda officiella språk i flera afrikanska länder. Bland det negativa…

Så blev Sverige en stormakt

Denna text skrev jag som en mindre inlämningsuppgift på historieutbildningen: Sverige var länge ett litet och svagt land, men det förändrades med Gustav Vasa. Vasatiden, 1521-1611, är perioden före det som kommit att kallas storhetstiden. Jag tror att man först måste förstå den epoken för att förstå hur Sverige kunde bli en ledande makt i…

Så led och levde folket under medeltiden

Denna text skrev jag som del av en sluttentamen på historieutbildningen: De flesta människor under medeltiden var bönder. Det gällde inte bara Sverige, utan övriga Europa. Jordbruket gav stora skördar och kunde försörja en allt större befolkning. Överskottet banade väg för mer komplexa samhällen, där en viss del av befolkningen kunde ägna sig åt andra…

2

”Mänskliga rättigheter” – ett livsfarligt bedrägeri

Denna text skrev jag till en seminariediskussion på historieutbildningen. Läraren, som är historiker, skrev om arbetet att det är en ”mycket riktig” slutsats att mänskliga rättigheter kan fungera som legitimering av utrikespolitiskt beslutsfattande. Jag jämför västerländska ledare med diktatorer som Saddam Hussein och Khadaffi. De senare har framställts monster. Mänskliga rättigheter är för mig ett…

Så blev Sverige ett rike

Detta skrev jag som en del av en sluttentamen på historieutbildningen: Perioden 1100-1500 brukar beskrivas som Sveriges medeltid. Det var också då som det svenska riket började ta form. På 1100-talet fanns inga institutioner och ingen gemensam kung. Sverige bestod av olika områden där olika stormän och biskopar styrde. Det kunde finnas en kung, men…

Holland och religiösa minoriteters finansiella inflytande i det tidigmoderna Europa

Denna text skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen: Mellan 1581–1795 var Holland en republik och landets styrelseskick skilde sig markant från det övriga ofta enväldiga tidigmoderna Europa. Republiken hade ingen central regering utan makten utövades av de olika provinserna, som bl.a. bestämde över sina egna skatter. Det fanns ingen enhetlig lagstiftning eller valuta, inga…

3

Jur kand Richard Langéen: Mångkulturell rättsstat en utopi

Detta rättsteoretiska arbete skrev jag i en kurs på juristutbildningen, som svar på Åsa Vindals juridikuppsats ”Globalisering och dess konsekvenser”: Åsa Vindal skriver i sin uppsats att globaliseringen och den tekniska utvecklingen håller på förändra juridiken i grunden, att vi kommer få se en mer dynamisk juridik präglad av etik och fokus på individen framför…

Fredliga kontakter och kulturutbyten under medeltiden

Denna text skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen: Kontakten mellan olika folk under medeltiden bestod av många konflikter. Men det förekom också många fredliga och konstruktiva möten. Det existerade en omfattande handel över kontinenterna som underlättades av att pengar började användas. Araberna blev ”förmedlare av handel mellan öst och väst”, som det påpekas i…

1

Så kristnades Europa

Denna text skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen: Grunden för Europas kristnande lades av den romerske kejsaren Konstantin. Från att ha varit en hatad och förföljd sekt, förklarade Konstantin kristendomen laglig år 313. Kyrkor byggdes över hela riket och Konstantin blev själv kristen. Idag menar forskare att Konstantin framför allt såg kristendomen som ett…

Kvinnans status i det antika samhället

Denna text skrev jag i en kurs om antiken på historieutbildningen: Kvinnans status var markant annorlunda i de olika antika samhällena. Mest jämställda och flest rättigheter hade kvinnorna i det antika Egypten. Enligt lag var kvinnor helt jämlika med män, och hade i princip samma rättigheter och skyldigheter som män. De kunde äga saker, låna…

En tidsresa i USA:s mellanösternpolitik

Detta arbete skrev jag som sluttentamen i en kurs på historieutbildningen: Mitt första minne av amerikansk utrikespolitik var Gulfkriget 1991. Jag gick nog i lågstadiet och minns det som att vi i klassen var rädda för att kriget skulle sprida sig som ett nytt världskrig. Man var naturligtvis för liten för att förstå någonting om…

Varför hatar de oss? En artikel om Mellanöstern

Följande text skrev jag i en problemdiskussion om Mellanöstern på historieutbildningen: ”Why do they hate us?”, eller ”Varför hatar de oss?”. Den frågan ställde USA:s dåvarande president George W. Bush inför landets kongress den 20 september 2001.(1) ”Varför hatade de oss inte innan?”, borde han kanske också frågat sig. Går vi tillbaka cirka 100-200 år…

Rättsfallsreferat NJA 1983 s 617 (Av: Richard Langéen)

Detta rättsfallsreferat skrev jag första terminen på juristlinjen: NJA 1983 s 617 FAKTA Arne A. hade lämnat in sin häst hos travtränare Stig H J AB. Överenskommelsen, som skedde muntligt, gick ut på att bolaget skulle träna och tävla hästen. Bolaget hade vid tillfället flera personer anställda och ett hundratal hästar i träning. Vid ett…

Rättsfallsreferat NJA 2001 s. 155 (Av: Richard Langéen)

Detta rättsfallsreferat skrev jag första terminen på juristlinjen: 1. INLEDNING Syftet med denna promemoria är att referera och analysera NJA 2001 s. 155. Rättsfallet berör flera viktiga rättsfrågor, framför allt två: 1) om ett köp skall gå under konsumentköplagen (nedan kallad KköpL) eller köplagen (nedan kallad KpL) och 2) om en vara skall betraktas som…