Richard Langéen: Min källtextanalys av Thomas Paines ”Common Sense”

Detta är en källtextanalys i idéhistoria av Thomas Paines ”Common Sense”. Kommer publicera många fler texter under sommaren som jag skrivit på historieutbildningen. Thomas Paine föddes i Nordfolk i England 1737 och dog 1809 i New York i USA. Han skulle bli en central figur i den amerikanska revolutionen. Han Fortsätt läsa

Det romantiska tänkandets inriktning på nation och folk

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria om romantikens fokus kring nation och folk. Här måste man förstå romantikens grund. Det var en motreaktion mot industrialiseringen och upplysningens rationalism. Romantiken gick tillbaka till det ursprungliga, naturen. I fokus stod myter, skönhet, andlighet och fantasi. Detta är något som tydligt Fortsätt läsa

Richard Langéen: Den antika kvinnans situation

Kortfråga jag gjorde i en tenta i idéhistoria. Det finns olika uppfattningar om den atenska kvinnans ställning. Enligt Ambjörnsson rådde det troligen skillnader mellan samhällsklasser. (Människors undran, s. 164-165) Utgångspunkten var dock isolering, och män och kvinnor levde åtskilda i olika delar av huset, kallade androm respektive gynaekeion. Kvinnan saknade Fortsätt läsa

Hellenismen

En kort tentafråga jag gjorde i idéhistoria. Hellenismen var när den grekiska kulturen i samband med Alexander den stores erövringar spred och beblandade sig med andra kulturer. Detta pågick under cirka 300 år, räknat från Alexanders död 323 f.Kr. Den grekiska kulturen blev som ett lapptäcke över erövrade områden. Samtidigt Fortsätt läsa

Richard Langéen: När européerna upptäckte världen

Del av en hemtenta i idéhistoria. Handlar om européernas upptäcktsresor och den vetenskapliga revolutionen, samt hur detta påverkade världsbilden. Runt 1500-talet hände något som skulle förändra världen och den rådande världsbilden. Det var då européer på allvar började upptäcka världen. Det var inte första gången det hände, men omfattningen var Fortsätt läsa

De försokratiska naturfilosoferna

Ännu en del av en hemtenta i idéhistoria. Publicerar inte den kompletta tentafrågan, men det handlar om de ”första filosoferna”, försokraterna, alltså de som verkade före Sokrates. Naturfilosoferna var en intressant grupp. De kan ses som Västvärldens första filosofer, de som satte igång allt. Naturfilosoferna kallas också för försokrater, just Fortsätt läsa

Richard Langéen: Komparativ studie om de nordiska ländernas syn på invandring

Detta är ingen B-uppsats, vilket det kanske kan uppfattas som, utan en komparationsrapport jag skrev i en delkurs på Historia B (2017). Totalt skrev jag närmare 40 sidor på den kursen, vilket är groteskt mycket eftersom det bara handlade om 7,5 poäng (så många sidor motsvarar nästan en D-uppsats, alltså Fortsätt läsa

Richard Langéen: Källtextanalys av Charles Darwins ”Om arternas uppkomst”

Har en massa texter från historieutbildningen som jag inte haft tid eller ork att publicera på grund av arbete. Kommer lägga upp dem efter hand under sommaren. Fått högsta betyg på nästan allt jag skrivit, varför jag tycker det är extra meningsfullt att publicera texterna. Detta är en källtextanalys av Fortsätt läsa

Så koloniserades Afrika

Detta skrev jag som en mindre inlämningsuppgift på historieutbildningen: Européerna hade börjat utforska Afrika långt innan själva exploateringen av kontinenten inleddes. 1488 anlände den portugisiske sjöfararen Bartolomeu Dias till Mossel Bay i Västra Kapprovinsen i Sydafrika. Några år senare kom en annan känd portugis, Vasco da Gama.(1) Under 1600-talet bosatte Fortsätt läsa

Så demokratiserades Sverige och Europa

Denna text skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen: Det demokratiska Europa är inte särskilt gammalt, och egentligen ingen absolut självklarhet. Faktum är, att under 1930-talet var flera av Europas stater diktaturer, så som Tyskland, Spanien och Italien. Demokratin, som började ta form redan på 1800-talet, hade bara överlevt i Fortsätt läsa

Ryska revolutionen – hur rysk var den?

En inlämningsuppgift på historieutbildningen där jag jämför den franska och ryska revolutionen. Arbetet fick högsta betyg. Den ryska revolutionen (1917) inträffade mer än hundra år efter den franska revolutionen (1789). Den franska revolutionen ingick i det så kallade ”långa 1800-talet” (1776-1914), som präglades av revolutioner, nationalism och formandet av demokrati.(1) Fortsätt läsa

Kolonialismens konsekvenser

Detta skrev jag till ett seminarium på historieutbildningen: Kolonialismen gav en mängd konsekvenser, både positiva och negativa, då som nu. Till kolonierna spred sig teknik, verktyg, medicinier, jordbruk, språk, utbildning m.m. Sedan kolonialismen har europeiska språk som afrikaans, engelska, italienska, portugisiska, franska och spanska varit utbredda officiella språk i flera Fortsätt läsa

Richard Langéen: Så led och levde folket under medeltiden

Denna text skrev jag som del av en sluttentamen på historieutbildningen: De flesta människor under medeltiden var bönder. Det gällde inte bara Sverige, utan övriga Europa. Jordbruket gav stora skördar och kunde försörja en allt större befolkning. Överskottet banade väg för mer komplexa samhällen, där en viss del av befolkningen Fortsätt läsa