Jur kand Richard Langéen

En blogg om juridik, politik och historia

Foto: Carlos3653/Wikimedia

”Tredje ståndpunkten” under kalla kriget

Från en kortfråga jag skrev på en tenta i historieutbildningen.

Tredje ståndpunkten var ett utrikespolitiskt ställningstagande som vissa intellektuella i Sverige intog under 1950-talet. Det innebar att de inte ville ta ställning i kalla kriget för varken USA eller Sovjet. Kritikerna såg detta som förklädd kommunism, eftersom det mestadels var personer på vänsterkanten som företrädde den tredje ståndpunkten. Eyvind Johnson och Vilhelm Moberg krävde däremot att svenska författare skulle försvara demokratin i samband med Pragkuppen i dåvarande Tjeckoslovakien 1948, när kommunisterna tog makten. Men det ville inte Författarförbundet göra och förklarade sig slingrande med att man inte brukade ta utrikespolitisk ställning. Debatten eskalerade 1951. Även Herbert Tingsten fanns bland kritikerna. Han kallade tredje ståndpunkten för ”blott en täckmantel för kommunistisk propaganda”. (Frängsmyr, Svensk idéhistoria – Del II, s. 307) Frågan var dock inte helt svartvit, utan vissa röster inom tredje ståndpunkten såg helt enkelt både USA och Sovjetunionen som krigsivrare, varför de inte ville ta någondera sida.

Richard Langéen • 29 jan-2020


Tidigare artikel

Lämna ett svar

Your email address will not be published / Required fields are marked *