Jur kand Richard Langéen

En blogg om juridik, politik och historia

Foto: Library of Congress

Hur skönlitteraturen speglade den vetenskapliga revolutionen

Ett seminarieinlägg jag gjorde i idéhistoria om Francis Bacon ”Nya Atlantis”, Jonathan Swifts ”Gullivers resor” och Daniel Defoes ”Robinson Crusoe”.

Alla tre texter speglar det samtida samhället, men på olika sätt. Övergripande teman är vetenskap och upptäcktsresande. De är inte så filosofiska utan mer förankrade i den konkreta förändringen och händelseutvecklingen i dåtidens värld, på ett kritiskt eller positivt sätt. Kristendomen är ännu närvarande, precis som den var i Europa under vetenskapliga revolutionen.

Francis Bacon levde i samband med den vetenskapliga revolutionen och hans text är uppenbarligen en sorts utopisk hyllning till just vetenskapen, där han bland annat förutspår vad den har att erbjuda. I slutet av ”Nya Atlantis”, som inte verkar ha fullbordats, listas en rad innovationer som finns på ön. Även upptäcktsresandet är en central del av boken, då den handlar om europeiska sjöfarare som landar på en besynnerlig men mycket utvecklad ö. Bacon torde ha varit en av de första som insåg betydelsen av vetenskapen. Boken har även tydliga religiösa förtecken. Ön kallas Bensalem (hebreiska för ”Helhetens son” eller ”Fullkomlighetens son”) och civilisationens viktigaste institution heter Salomos hus (efter kung Salomo i Bibeln, som stod för visdom). Det är en vetenskaplig anläggning, ungefär som ett modernt universitet; en inrättning full av kunskap och innovationer. Där har man bland annat lyckats ta fram färskt vatten ur saltvatten, och vice versa färskt vatten till salt. Där finns apotek, badanläggningar som behandlar sjukdomar, avancerade maskinrum etc. Civilisationen är tydligt kristen samtidigt som en av figurerna i berättelsen är jude. I boken behandlas han mer jämlikt än i andra samtida kristna länder, vilket kan tolkas som en hyllning till ett mer upplyst samhälle.

By that time six or seven days were spent, I was fallen into straight acquaintance with a merchant of that city, whose name was Joabin. He was a Jew and circumcised; for they have some few stirps of Jews yet remaining among them, whom they leave to their own religion. Which they may the better do, because they are of a far differing disposition from the Jews in other parts.

Naturen ses som Guds skapelse given till människan, som genom att studera den dels kan dra nytta av dess ”frukter” men också lära känna Gud.

…this order or society is sometimes called Solomon’s House, and sometimes the College of the Six Days’ Works, whereby I am satisfied that our excellent King had learned from the Hebrews that God had created the world and all that therein is within six days: and therefore he instituted that house, for the finding out of the true nature of all things, whereby God might have the more glory in the workmanship of them, and men the more fruit in their use of them, did give it also that second name.

Kvinnor lyser nästan helt med sin frånvaro. Det påpekas dock att både män och kvinnor kan vara tjänare. Man kan ana en indirekt form av kritik mot dåtidens Europa. Bensalem verkar vara vad Bacon vill att ett samhälle ska vara, en mer välfungerande civilisation, både teknologiskt men även idémässigt. Bacon levde ganska tidigt (1561-1626) i den vetenskapliga revolutionen och upplysningstiden hade inte börjat. I slutet av texten uppmanas sjöfararna att sprida idéerna från ön vidare.

God bless thee, my son, and God bless this relation which I have made. I give thee leave to publish it, for the good of other nations; for we here are in God’s bosom, a land unknown.

Jonathan Swift behandlar också den vetenskapliga revolutionen men på ett mer kritiskt sätt. Hans bok är satirisk och i Lagodo-akademin driver han med vetenskapen, som han verkar tycka ha gått för långt i sina ambitioner att förbättra mänskligheten. Han går runt till olika rum där det utförs diverse experiment och uppfinningar. I ett av rummen försöker vetenskapsmännen återställa mänsklig avföring till sin ursprungliga ätbara form.

When I was presented to him, he gave me a close embrace, a compliment I could well have excused. His employment, from his first coming into the academy, was an operation to reduce human excrement to its original food, by separating the several parts, removing the tincture which it receives from the gall, making the odour exhale, and scumming off the saliva. He had a weekly allowance, from the society, of a vessel filled with human ordure, about the bigness of a Bristol barrel.

I ett annat rum håller en arkitekt på med ett nytt revolutionerande sätt att bygga hus, genom att börja från taket och bygga nedåt.

There was a most ingenious architect, who had contrived a new method for building houses, by beginning at the roof, and working downward to the foundation; which he justified to me, by the like practice of those two prudent insects, the bee and the spider.

Detta kan ses som en kritik av det samtida samhället och den mekanistiska världsbild som då hade uppstått. Man slösade med mänsklighetens tid på onödiga uppfinningar, ansåg han. Swift levde betydligt senare, mellan 1667-1745, alltså längre in i den vetenskapliga revolutionen, än till exempel Francis Bacon, som ju var positivt inställd till vetenskapen.

Kvinnor skulle beskattas utifrån deras utseende och förmåga att klä sig, kan man läsa i texten. Dock inte på sådant som kyskhet, beständighet, sunt förnuft eller godmodighet, för det skulle inte ge några skatteintäkter.

Daniel Defoes ”Robinson Crusoe” avspeglar också det samtida samhället. Robinson handlar om en sjöfarare som hamnar på en främmande öde där han tvingas använda naturens resurser för att överleva, likt det som den vetenskapliga revolutionen och den europeiska koloniseringen av Nord- och Sydamerika delvis syftade till. Robinson har en stark drivkraft och ger sig inte. Tvärtom segrar han över naturen och de fiender, kannibalerna, som med tiden visar sig på ön. Samtidigt räddar han en inföding, Fredag, och lär upp denne till att bli en civiliserad människa, precis det som kolonisatörer ansåg sig göra med folken som de erövrade. I kapitel sju utforskar Robinson ön likt en av samtidens upptäcktsresande. Han hittar en fin plats där han, som en kolonisatör, bygger sig en boplats.

However, I was so enamoured of this place, that I spent much of my time there for the whole of the remaining part of the month of July; and though upon second thoughts, I resolved not to remove, yet I built me a little kind of a bower, and surrounded it at a distance with a strong fence, being a double hedge, as high as I could reach, well staked and filled between with brushwood; and here I lay very secure, sometimes two or three nights together; always going over it with a ladder; so that I fancied now I had my country house and my sea-coast house; and this work took me up to the beginning of August.

På ön är det alltså han som bestämmer. Han börjar odla mark och lyckas till slut. Detta symboliserar en teknisk utveckling, som från ett jägarstadium till jordbruk. Kvinnan har knappast någon roll på ön, däremot Gud. Kristendomen blir en viktig del av hans liv. Han läser Bibeln och upprätthåller sabbaten. Man kan uppfatta boken som ett godkännande av upptäcktsresande men även kolonisering.

I kept this day as a solemn fast, setting it apart for religious exercise, prostrating myself on the ground with the most serious humiliation, confessing my sins to God, acknowledging His righteous judgments upon me, and praying to Him to have mercy on me through Jesus Christ…

Richard Langéen • 1 jul-2019


Tidigare artikel

Nyare artikel

Kommentera

Your email address will not be published / Required fields are marked *