Jur kand Richard Langéen

En blogg om juridik, politik och historia

Nära européerna upptäckte världen

Del av en hemtenta i idéhistoria. Handlar om européernas upptäcktsresor och den vetenskapliga revolutionen, samt hur detta påverkade världsbilden.

Runt 1500-talet hände något som skulle förändra världen och den rådande världsbilden. Det var då européer på allvar började upptäcka världen. Det var inte första gången det hände, men omfattningen var ny. Detta skedde i samma veva som renässansen, då antika ideal med fokus på människan återuppväcktes. Livet på jorden blev viktigt. Redan 1492 upptäcktes Amerika av norditalienaren Christofer Columbus, även om han ända fram till sin död själv trodde att han kommit till Indien (därav ”Västindien”). Namnet Amerika kommer i stället av en annan italienare Amerigo Vespucci, som var den som först förstod att det handlade om en helt ny kontinent.

Upptäcktsfärderna utgick från länder i Sydeuropa, så som Portugal. Dessa hade ett lämpligt geografisk läge, såväl för att nå Amerika som för att segla runt Afrika. Portugisen Bartolomeu Dias rundade Godahoppsudden i södra Afrika 1488. Landsmannen Vasco da Gama upptäckte sjövägen till Indien och anlände där 1498. Ferdinand Magellan, också portugis, var först med att hitta vägen över Atlanten till Stilla havet och har blivit tillerkänd historiens första världsomsegling. Spanjoren Hernán Cortés var en erövrare, en conquistador, som tog aztekriket i nuvarande Mexiko.

Drivkrafterna var bland annat rikedom men även att man ville veta mer om världen. Att man upptäckte en helt ny kontinent som Amerika väckte naturligtvis frågan vad det fanns på detta landområde, som skulle visa sig vara enormt stort. Samtidigt hade tekniken blivit så pass utvecklad att det fanns båtar som kunde ta sig långa sträckor, vilket utgör ett samband mellan uppfinningar och mänsklig nyfikenhet. Även navigationen hade blivit bättre. Européerna hade också byggt moderna vapen, vilket hjälpte till att dominera de områden som man erövrade. Man kan säga att människan nu började undersöka naturen på allvar. Upptäcktsresorna satte igång en omfattande handel över världen, där Portugal inledningsvis var dominerande. Man upptäckte också nya råvaror. Handelsmän ville tjäna så mycket pengar som var möjligt och kryddor var på denna tid en värdefull handelsvara. Socker hade till exempel inte funnits i Europa. Resorna gjorde europeiska handelsmän, kungar och även länder rikare, vilket starkt bidrog till den fortsatta utvecklingen i Europa. Samtidigt fanns det en kristen strävan om att sprida sin religion över världen, vilket också skedde. Det är därför som Sydamerika idag är kristet. Beroende på vilka länder som stod för upptäcktsresor och kolonisering, följde också språket med. Därav talar man fortfarande spanska i Sydamerika (portugisiska i Brasilien), och engelska i Nordamerika. Resorna hade dock även förödande konsekvenser. Flera miljoner urinvånare dog till följd av sjukdomar de inte var immuna emot och som européerna förde med sig. Många blev också slavar, såväl urbefolkningar men även människor som hämtades till kontinenten från Afrika. Allt eftersom mer av världen upptäcktes ritades alltså hela världskartan om. Detta var något som bidrog till att kyrkans gamla världsbild ifrågasattes.

En vanlig missuppfattning är att människor på denna tid trodde att jorden var platt. Det gjorde man inte. Redan under antiken hade man förstått att jorden var klotformad. Columbus avsikt var att hitta sjövägen till Indien, inte att segla till världens ände. Däremot var den geocentriska världsbilden, alltså att jorden var universums medelpunkt, förhärskande. Nicolaus Copernicus ”Om himlakropparnas kretslopp” från 1543 fastslog i stället den heliocentriska världsbilden, alltså att jorden och övriga planeter kretsar kring solen. Den heliocentriska världsbilden bekräftades senare av Galileo Galilei, som avsevärt förbättrade teleskopet och började utforska himlen. Detta var en mycket stor och viktig händelse i världshistorien. Den gick emot vad kyrkan hade påstått och var början på den vetenskapliga revolutionen. Det var början på ett helt nytt tänk. Den geocentriska världsbilden hade dominerat Västvärlden i ungefär 2000 år. I den sågs universum som något statiskt, bestående och perfekt. Men de nya vetenskapsmännen upptäckte något helt annat. Detta gjorde de genom anomalier på himlen. En sådan var den stora kometen 1577, som det rådande paradigmet inte kunde förklara. Den danske astronomen Tycho Brahe visade att universum inte alls var perfekt och statiskt. Efter honom upptäckte matematikern Johannes Kepler att himlakropparna i själva verket hade elliptiska rörelser. Planeterna rörde sig också snabbare ju närmare solen de befann sig. Även Galileo Galilei hittade anomalier, så som att Venus hade olika faser, alltså likt heloch halvmåne, vilket innebär att den färdas runt och blir upplyst av solen. Genom sitt teleskop såg han också att månen inte var perfekt utan full av kratrar. Likaså upptäckte han att Jupiter hade fyra månar. Tidigare hade man trott att bara jorden hade en måne, vilket innebar att jordens särskilda ställning försvann. I föreläsningen om de vetenskapliga revolutionerna sägs att Galileo om någon ”förkroppsligar” den vetenskapliga revolutionen. Han provocerade kyrkan och skrev texter som gick emot den rådande världsbilden. Han var så provokativ att han till slut sattes i husarrest. Galileo var också den som införde experiment som vetenskaplig metod. Han motbevisade till exempel Aristoteles teori om att föremåls tyngd är avgörande för hur snabbt de faller till marken. Galileo visade att två klot med olika tyngd träffade marken lika snabbt. Detta är fascinerande. Som jag förstår det kom de antika grekerna med teorier, men testade dem inte. Aristoteles hade enkelt kunnat prova sin tes, men verkar alltså inte ha gjort det.

Fram till den här tidpunkten, alltså under medeltiden, hade just Aristoteles tankar och idéer varit dominerande. Han hade dock fel om mycket, och detta skulle människan nu börja förstå. Enligt Aristoteles var till exempel allt uppbyggt av fyra element, jord, vatten, eld och luft. Man hade också trott på den antika humoralpatologin, teorin om att människans hälsa är beroende av en balans mellan fyra olika vätskor. Man ska dock inte helt förkasta Aristoteles och de antika idéerna. Även om många var helt felaktiga, så utgjorde de trots allt grunden för vad som komma skulle. Man måste förstå att mänskliga tankar alltid börjar med något, varifrån de sedan vidareutvecklas.

Därefter kom den brittiske vetenskapsmannen, och kanske den viktigaste av alla, Isaac Newton. Han skapade en ny och gemensam fysik för hela universum, på makro- och mikronivå, alltså ända ner på atomisk nivå. Det var han som först formulerade gravitationen, en av de grundläggande krafterna i universum. Han sade att himlakropparna drogs till varandra beroende på deras massa, och att det var balansen mellan planeterna som gjorde att de stannade på sin plats.

Med andra ord stod inte jorden längre i centrum, utan var en i mängden av andra icke-perfekta planeter, motsatsen till vad den rådande världsbilden sagt. Det som skedde var alltså ett kraftigt paradigmskifte, baserad på en bättre vetenskap. Det var dock inte en fullt utvecklad vetenskap, i jämförelse med vad som finns idag. Men astronomin, som jag nämner ovan, fick en helt ny innebörd. Enligt Bowler och Morus var det just astronomin som blev den vetenskapliga revolutionens ”heta ämne” som ”omorganiserade himlen”. (Making Modern Science, s. 25) Innan 1600-talet hade astronomin inte ingått i naturfilosofin, och många av revolutionens stora namn tillhörde astronomer. Överlag fick man en helt ny grund att basera sin syn på världen och människan. Den gamla synen, den som hade hängt med ända sedan antiken och Aristoteles, höll inte längre. Den föll med anomalierna. ”I stället för att konsultera Aristoteles, konsulterade de sina egna sinnen”, som Bowler och Morus uttrycker det. (Making Modern Science, s. 51) De nya upptäckterna undergrävde i längden kristendomen. Det uppkom en världsbild där naturlagar och inte Gud stegvis började styra. Här ska dock tilläggas att dåtidens vetenskapsmän själva var kristna. Det var alltså inte så att ateismen hade uppstått, det skulle ske flera hundra år senare. Men på längre sikt skulle upptäckterna ändå komma att bidra till en annan syn på liv och religion. Det fanns en ömsesidig samverkan mellan upptäcktsresorna och denna vetenskapliga revolution. Till exempel bidrog den förra med att bekräfta den världsbild som de nya vetenskapsmännen tog fram. Det fanns nya kontinenter som inte stämde överens med den världskarta kristendomen hade. Den senare bidrog med nya uppfinningar och upptäckter samt en ny uppfattning om vad jorden var.

Dock var det inte hela världens självbild som stärktes, utan främst den europeiska. Urbefolkningar i Amerika blev ofta dominerade av européer och man försökte till exempel konvertera dem till kristendomen. Även om det också förekom samarbeten mellan européer och indianstammar i Amerika, så blev den dåvarande kulturen till stor del utraderad. USA är inte direkt en indiansk stat idag. Européerna såg även till exempel med stort förakt på aztekernas tradition av människooffer. Det som var aztekernas rike försvann och är idag Mexiko. Dåtidens upptäckter kom ju från av européer, även om det går att argumentera för att till exempel bitar av det betydelsefulla antika arvet hade bevarats i delar av den medeltida muslimska kulturen. Men detta var början på det som skulle sätta igång en extremt expansiv period i Europa. Efter den vetenskapliga revolutionen kom senare den industriella revolutionen på 1800-talet. Det som inleddes med nyfikna upptäcktsresor skulle leda till sådant som konkurrerande imperialism mellan rika europeiska nationalstater och till slut troligen även bidra till det första världskriget 1914, som bland annat berodde på rivaliserande expansionspolitik och hegemonisträvan mellan olika länder och allianser. Upptäcktsresorna och den vetenskapliga revolutionen var början på ett Europa av nationalstater, som blev rika, mäktiga och konkurrerande av alla växande framgångar. De resor och upptäckter och naturvetenskapliga framsteg som gjordes från och med cirka 1500-talet, skapade den värld vi ännu lever i.

Richard Langéen • 12 jun-2019


Tidigare artikel

Nyare artikel

Kommentera

Your email address will not be published / Required fields are marked *