Jur kand Richard Langéen

En blogg om juridik, politik och historia

Min källtextanalys av Thomas Paines ”Common Sense”

Detta är en källtextanalys i idéhistoria av Thomas Paines ”Common Sense”. Kommer publicera många fler texter under sommaren som jag skrivit på historieutbildningen.

Thomas Paine föddes i Nordfolk i England 1737 och dog 1809 i New York i USA. Han skulle bli en central figur i den amerikanska revolutionen. Han var en självlärd man och författare av radikala politiska skrifter. Under 1770-talet lärde han känna den brittisk-amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin. Franklin uppmanade Paine att flyttade till Amerika och skrev personligen ett rekommendationsbrev, vilket var av stor vikt under denna tid då kommunikationer var så bristfälliga. 1774 migrerade Paine till Amerika och två år senare, i januari 1776, gav han anonymt ut den 48 sidor långa politiska pamfletten ”Common Sense”, som argumenterade för Amerikas frigörelse från Storbritannien. Det skulle bli en av de mest lästa skrifterna på kontinenten. Den trycktes i över hundratusen kopior och inspirerade den amerikanska revolutionen. Inom de brittiska kolonierna i Amerika rådde ambivalens kring frågan om man skulle frigöra sig från det mäktiga Storbritannien. Det sågs som en närapå omöjlig uppgift att lyckas besegra ett så stort rike. Paines skrift, som är mycket förnuftsenlig, logiskt argumenterande, lättläst och övertygande, fungerade som en katalysator för frigörelsen. USA:s andra president John Adams sade att ”Utan pennan från författaren av Common Sense hade Washingtons svärd dragits förgäves”. (History.com Editors, https://www.history.com/topics/american-revolution/thomas-paine, läst 2019-01-03)

Källtextanalysen fokuserar på del tre, ”Thoughts on the Present State of American Affairs”, och del fyra, ”Of the Present Ability of America: with some Miscellanesous Reflections”. Den förra handlar om Amerikas politiska framtid, som enligt Paine måste bygga på frihet från Storbritannien. Det är den naturliga utvecklingen. I den senare argumenterar han för att Amerika med alla sina tillgångar inte behöver Storbritannien. Framtiden ligger tvärtom på den nya kontinenten.

I sin skrift utgår Thomas Paine från flera upplysningsidéer. För det första har han en naturrättslig utgångspunkt. Med detta menas att människor besitter absoluta rättigheter, givna av naturen, som ingen kan ta ifrån dem, så som rätten till liv, frihet och egendom. En annan tanke är att samhället i grunden ska styras av folket, inte kungen, som då styrde Storbritannien. I denna fråga fanns det dock olika åsikter. Jean-Jacques Rousseau förespråkade en allmänvilja och direktdemokrati, medan Voltaire ville ha en upplyst despot vid makten, en lärd monark. Han såg folket som okunnigt och inte kapabelt att styra. Paine var en tydlig motståndare till monarkin, och han använde de naturliga rättigheterna för att undergräva den brittiska kronan. I ”Common Sense” förordar han en stat som utgår från naturrätt och folkviljan. Paine skriver bland annat att en egen regering är ”vår naturliga rättighet”. (”A government of our own is our natural right.”) Han kallar även den brittiska kungen för Amerikas största fiende. (…”the greatest enemy this continent hath, or can have”…) Enligt Paine var det absurt att en man, kungen, skulle styra över miljoner andra:

But the king you will say has a negative in England; the people there can make no laws without his consent. In point of right and good order, there is something very ridiculous, that a youth of twentyone (which hath often happened) shall say to several millions of people, older and wiser than himself, I forbid this or that act of yours to be law … The king’s negative HERE is ten times more dangerous and fatal than it can be in England.

Paine ville se ett nytt sorts styrelseskick, en form av demokrati, även om detta uttryck inte används. Detta var revolutionerande, då det skulle komma att förändra det dåvarande förhärskande statsskicket, monarkin, som var rådande i Europa. Enligt Paine skulle staten utformas genom en kongress dit varje koloni skickade ett antal företrädare. (”…it seems most agreeable and consistent that it should come from some intermediate body between the governed and the governors, that is, between the Congress and the people…”) Totalt skulle kongressen ha 390 ledamöter, minst 30 från varje koloni. Landets presidentskap skulle sedan cirkulera mellan kolonierna, så samtliga blev representerade även på den formellt högsta maktpositionen. Detta var början på det som skulle bli maktdelningen i det amerikanska systemet, vilket också är en tanke från upplysningen. Det var John Lock och senare Montesquieu som utvecklade maktdelningsläran. Även i Sverige tog man intryck av denna lära, men i USA blev den starkare. Paine förespråkar en republik byggd på naturrättsliga principer (”…a republican government, by being formed on more natural principles…”).

Vidare ville han bygga landet på ett samhällskontrakt, ett amerikanskt ”Magna Charta”, som han uttrycker det. Detta är en annan upplysningsidé från tänkare som Rousseau och Locke. Det sociala kontraktet bygger på naturrättstanken om människans ofrånkomliga rättigheter, och att människan i grunden är en förnuftig varelse fullt kapabel att fatta viktiga beslut om livet och samhället. Detta är rationalismen, själva kärnan i upplysningen. Men för att ett samhälle ska fungera och inte sluta i kaos, kan en stat ändå behövas. Dock inte en enväldig kung, och makten ska inte komma från Gud. Det kontrakt som Paine ville upprätta skulle i teorin säkra alla medborgares frihet. Han betonar vikten av privat äganderätt. Staten skulle bara ha en begränsad makt och försvara människors naturliga rättigheter. Samma idéer återfinns i John Locke, vilket framgår av föreläsningen ”Naturrätt och samhällskontrakt”. Att samhället går från kollektivet till individen, till exempel genom äganderätten, är tidstypiskt för upplysningen. Detta hade börjat redan med reformationen, som ansåg att människan själv kunde söka Gud och inte behövde någon överhet som påven. Paine:

Securing freedom and property to all men, and above all things, the free exercise of religion, according to the dictates of conscience; with such other matter as is necessary for a charter to contain.

John Lockes och Thomas Paines idéer är genomgående snarlika varandra. Med tanke på vad som hände i kolonierna är det intressant att även Locke förespråkade rätten till uppror om staten inte upprätthåller samhällskontraktet. Denna revolutionära idé för ju tankarna till USA, och visar sig i den amerikanska grundlagen, där folk tillförsäkras rätten att äga vapen (som de kan använda för att resa sig). I enlighet med samhällskontraktets idé var det alltså legitimt att göra uppror om makten bröt sin del av avtalet. Man skulle även kunna se Paines skrift, och hans försvar till revolution mot britterna, som ett svar på att det brittiska imperiet inte hade hållit sin del av ett tänkt kontrakt.

Ett av Paines mest kända citat finns i del tre av ”Common Sense”. Där jämför han Amerika med ett barn som vuxit upp på mammas mjölk, på Storbritanniens näring. Men det innebär inte att barnet ska förbli ett barn och aldrig få äta som en vuxen. Det är onaturligt, konstaterar Paine helt korrekt. En mor som behandlar sitt barn på det sättet, är ingen bra mor. Och det är inte så verkligheten fungerar, ett barn måste till slut frigöra sig från sina föräldrar. Detta är något som verkligen sammanfattar den amerikanska identiteten: frihet. Det visar också på Paines argumentationsteknik, att tala i enkelt och känsloladdat språk som alla människor kan förstå och ta till sig. Han skriver:

I have heard it asserted by some, that as America hath flourished under her former connexion with Great Britain, that the same connexion is necessary towards her future happiness, and will always have the same effect. Nothing can be more fallacious than this kind of argument. We may as well assert that because a child has thrived upon milk, that it is never to have meat, or that the first twenty years of our lives is to become a precedent for the next twenty

Det som präglar upplysningen, alltså naturrätt, individualism och rationalism, präglar också Thomas Paines pamflett. Upplysningen blickade framåt, vilket även Paine gör. Han ville inte att Amerika skulle stå stilla som en undersåte till det brittiska imperiet, utan naturligt gå framåt, utvecklas. Det var under upplysningen som det individuella livet blev till ett ”livsprojekt”, alltså att människor skulle förverkliga sig själva. Paine tar detta självförverkligande till att gälla hela Amerika, hela samhället. Genom Paine fick upplysningens idéer – minst sagt – praktisk betydelse.

Man kan även hitta frön till nationalstaten i det som Thomas Paine skriver, åtminstone i den mening att de amerikanska kolonierna inte längre skulle vara en del av ett imperium. Snarare skulle de olika kolonierna gå samman i en egen och mer enhetlig statsbildning; genom en kongress formad utifrån folkviljan. Staten skulle bli en politisk enhet baserad mer på sekulära naturrättsliga idéer.

I den fjärde delen upprepar Thomas Paine vikten av religionsfrihet. Detta var en karakteristisk tanke från upplysningstiden och den har naturliga förklaringar. Tiden innan upplysningen hade präglats av blodiga religionskrig i Europa. Dessa var ett resultat av den kristna reformationen, då kristendomen splittrades i katolicism och protestantism. Reformationen ledde till strider inom kristendomen. Detta påverkade kolonierna i Amerika, som bestod av kristna som flytt förtryckets Europa. Grupper som puritaner och kväkare utsattes för förföljelse i Storbritannien. Det är därför inte svårt att förstå varför Paine prioriterade religionsfriheten som en avgörande rättighet. Religionsfrihet var även något som John Locke hade förespråkat i sitt verk ”Ett brev om tolerans”, där han skriver om att det inte är upp till den jordiska staten att bedöma vilken religiös inriktning som är rätt. Paine påpekar:

As to religion, I hold it to be the indispensible duty of all government, to protect all conscientious professors [bekännare, min anm.] thereof…

”Common Sense” präglas även av en nyttobetonad hållning till frigörelse från det brittiska imperiet. Enligt Paine var det inte bara filosofiskt och moraliskt korrekt, utan även verklighetssinnat, att frigöra sig från Storbritannien. Han presenterar en rad argument och fakta till stöd för detta.

Enligt Paine var det till exempel orimligt att en liten ö som Storbritannien skulle styra en hel kontinent. Han påpekar också att långtifrån alla kolonisatörer hade brittiskt ursprung. Till slut förkastar han begreppet ”moderland” om Storbritannien. Detta eftersom kolonierna en gång hade flytt från detta land. Enligt Paine förtjänar det brittiska imperiet inte en sådan titel. Dessutom var Storbritannien långt borta, vilket han menar är ett ”naturligt” bevis på att Amerika inte skulle styras av britterna. Detta skriver han samtidigt som han hänvisar till en gudomlig intention:

Even the distance at which the Almighty hath placed England and America, is a strong and natural proof, that the authority of the one, over the other, was never the design of Heaven.

Vidare menar Paine att Storbritannien tvingade in Amerika i krig som hindrade kolonierna från att upprätta vänskapliga relationer med länder som de till exempel skulle kunna ha en gynnsam handel med. Storbritanniens problem med andra länder skulle inte vara Amerikas problem, enligt Paine.

Thomas Paine förstod också att Amerika hade något som många andra inte hade: egna råvaror. Man behövde inte leta över världen, de fanns redan på den egna kontinenten:

No country on the globe is so happily situated, so internally capable of raising a fleet as America. Tar, timber, iron, and cordage are her natural produce. We need go abroad for nothing

Paine gör även matematiska beräkningar som visar hur mycket det skulle kosta att bygga upp en egen flotta. Storbritannien hade ju en enorm flotta till sin fördel, vilket säkert var ett skrämmande faktum för många. Men även detta argument lyckas Paine sabla ned på ett logiskt sätt. Dels med det faktum att Amerika hade egna råvaror, men även genom att belysa Storbritanniens stora och tyngande statsskuld, vilket var något som kolonierna inte hade. Detta förklarar han tydligt:

Britain is oppressed with a debt of upwards of one hundred and forty millions sterling, for which she pays upwards of four millions interest. And as a compensation for her debt, she has a large navy; America is without a debt, and without a navy; yet for the twentieth part of the English national debt, could have a navy as large again. The navy of England is not worth, at this time, more than three millions and an half sterling.

Man kan tveklöst säga att Thomas Paines pamflett genomsyras av upplysningstidens idéer. De utvalda citaten visar också att det var en radikal skrift. Han skrädde inte orden. Paine gjorde något häpnadsväckande: förvandlade upplysningens idéer till praktiska tankar i människor huvuden. Han uppmuntrade folkstyre och individualism, i slutändan en revolution mot icke-demokratiska styren, även om han alltså inte (vad jag kan se) själv använde ordet demokrati, och att demokrati på den säkert var något annat än vad vi idag uppfattar den som. Dessutom tycks han ha gjort allt detta i precis rätt tid, eftersom hans pamflett fick så stor spridning. Den kunde inte ha kommit lägligare. ”Common Sense” kan ha utraderat tvekan hos många vad gällde att resa sig mot Storbritannien. Redan i pamflettens rubrik,”Common sense”, återfinns upplysningens idéer. Det betyder ju sunt förnuft, alltså upplysningens kärna, det rationella mänskliga förnuftet hos varje invid. Frigörelse var den enda vägen framåt, det enda ”förnuftiga”, enligt Thomas Paine. Han spred upplysningen till allmänheten och hans pragmatiska argument i fjärde delen hjälpte till att förverkliga idéerna. Det styrande skiktet i kolonierna hade kanske redan förstått det som Paine så snillrikt, enkelt och slagkraftigt formulerade, men i och med hans text kunde även allmänheten förstå. De behövde ingen härskare. Och det är ju precis det som upplysningen handlar om. Paine övertygade folket att det inte bara är moraliskt försvarbart att resa sig, utan också praktiskt möjligt att göra det.

Richard Langéen • 12 jun-2019


Tidigare artikel

Kommentera

Your email address will not be published / Required fields are marked *