Olagligt att skrika ”jvla blatte”?

Jag undrar om det r hets mot folkgrupp enligt 16 kap 8 brottsbalken att skrika ”jvla blatte” till ngon p ppen gata. Det hnde mig nr jag var p vg hem frn krogen i helgen. Det var inte srskilt mnga som hrde det, men jag tog nd illa vid mig. /David

Hej, David!

Det beror p omstndigheterna. 16 kap 8 brottsbalken sger att ”den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning fr folkgrupp eller annan sdan grupp av personer med anspelning p ras, hudfrg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbeknnelse eller sexuell lggning, dms fr hets mot folkgrupp till fngelse i hgst tv r eller om brottet r ringa, till bter”.

Det rder ingen strre tvekan om att uttalandet ”jvla blatte” kan utgra ”missaktning fr folkgrupp”, men man mste skilja mellan yttranden som riktar sig till enskilda personer och sdana som ”sprids”. De frra straffbelggs som frolmpning enligt 5 kap. brottsbalken. Lagen om hets mot folkgrupp i 16 kap. brottsbalken ingr dremot i bestmmelser om ”brott mot allmn ordning”. Uttalanden som innefattar missaktning fr folkgrupp kan allts utgra hets mot folkgrupp om de har ”spritts” i den mening som lagen avser. Frarbetena sger att ett uttalande skall anses som spritt om det har ntt ut ”till fler n ett ftal personer”. Fr att spridningsrekvisitet skall vara uppfyllt ansgs det i NJA 1999 s. 702 rcka med att uttalandet fllts infr en folksamling ”p ett stt som gjort det gnat att uppfattas av denna”. Om folksamlingen verkligen uppfattat meddelandet torde dremot inte spela ngon roll. Se ocks NJA 1989 s 374 dr en person dmdes fr frolmpning efter att ha kallat en kvinna fr ”jvla svartskalle”. I det fallet var det inte frga om ngon spridning eftersom uttalandet fllts till kvinnan nr hon gick ensam lngs en vg. Grningsmannen dmdes ven fr misshandel.

I RH 2000:72 ansgs meddelandet spritt nr en man skrikit ”Sieg Heil” p en gata i ett bostadsomrde. Han dmdes fr hets mot folkgrupp till 80 dagsbter.:

Av utredningen i mlet framgr att K.L. skrikit ut orden p en gata i ett bostadsomrde vid en tidpunkt d det framstr som uppenbart att det funnits personer hemma. Enligt hovrttens mening freligger d en klar presumtion fr att yttrandet varit gnat att uppfattas av fler n ett ftal personer.

Tingsrtten i NJA 1999 s. 702:

Det r sledes visat att M.E. i samtal med en kamrat p bussen uttalat bl a hur sknt det var att se p d ngon ddade en neger samt ”Vad fula dom r, stick hem till ert hemland” och ”vi r rasister och gillar inte svartingar”. TR:n anser att uttalandena innefattat missaktning fr folkgrupp genom anspelning p hudfrg eller etniskt ursprung. H.S. och Y.J. r mrkhyade och var vid tillfllet i sllskap med en kamrat frn Indien, som inte frstod svenska.

HD om spridningsrekvisitet i NJA 1999 s. 702:

Spridning av skriftligt meddelande frutstter inte att en viss strre grupp faktiskt tagit del av meddelandet. Fr att meddelandet skall anses spritt r det i princip tillrckligt att det gjorts tillgngligt fr en sdan grupp. Fr att det ursprungliga offentlighetsrekvisitet i bestmmelsen om hets mot folkgrupp betrffande muntligt uttalande skulle vara uppfyllt torde det p motsvarande stt ha varit tillrckligt att uttalandet flldes infr en folksamling p ett stt som gjort det gnat att uppfattas av denna. I vad mn de i folksamlingen ingende personerna ocks lyssnat och tillgodogjort sig innehllet i uttalandet torde inte ha pverkat ansvarsfrgan. Frndringarna av offentlighetsrekvisitet ger inte anledning till ngon ndrad uppfattning i detta hnseende. Spridningsrekvisitet kan inte tillggas ngon mera lngtgende innebrd n nu sagts.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *